Efter jag hört psalm 297, Härlig är jorden i dagens radiogudstjänst och det är bara att instämma i detta. Tog jag min kaffekopp och en burk pepparkakor och gick runt knuten på huset. Där har jag en gammal trädgårdsstolsmöbel och lä för nordanvinden och södersol. Tycker jag att jag med gott samvete kan lugnt påstå att jag har naturen runt knuten.
Även om det är spartanskt naturlandskap här ( ett kalhygge och en betesvall) så var det ett audiellt scenarier med fågelsång av höga toner uppe i mina bokträd och visuellt framför mig på 5 m avstånd går grannens gamla arbetshäst (han är nog 30 år gammal) och fnyser och sparkar undan snön som täcker den frusna marken.
Den gamla hästkraken ställde sig sen och såg lite avundsjukt på mig där jag satt och solade mig och drack mitt kaffe och pepparkakor.Så jag fick gå fram och bjuda honom på några kakor och så hämtade jag ett äpple också. För kan jag mata mina "pjoddar" så får jag väl även ge hästen lite mat.
Solen börjar gå ner i väst och mina gäster vid fågelautomaterna börjar bli glesare tänker jag mig tillbaka en en härlig vinterdag vi haft i vårt avlånga land. Rapporterna från mina FB-vänner har flertalet varit ute i naturen på skidåkning, korvgrillning fågelskådning och snudd på vårpromenader i väst och sydligare nejden.
Mina fågelobservationer idag med serenader ibland trädgrenarna resulterade i att en Bofinkshanne lyckades lockade till sig honan och jag fick årets första besök av dessa vid fågelbordet.
Alla kanske inte instämmer i texten i psalmen härlig är jorden och med lite omskrivning tycker mig se skapelsen fantastiska skådespel och tacka dagen för var jag varit med om.
söndag 12 februari 2012
Tiden har hunnit ikapp mig
Tidevarven kommer och går och tiden känns som den hunnit ikapp mig, när jag stod vid spisen idag och kommer plötsligt att tänka på min mamma brukade stå vid spisen och laga söndagsmiddag.
Även om det kanske inte hänt så mycket så var det i det gamla bondesamhället stod kvinnan vid spisen och mannen ute på gården och om det var vardag eller helgdag så bestämde vår Herre vad som behövde göras och då var det inte alltid som det fanns för ett gudstjänstbesök kanske.
Då var P 1 på radion alternativet och radiogudstjänsten hördes från den och själv var jag bara en parvel och satt på köksgolvet ofta under det stora köksbordet och lekte och det som hördes gick mig förbi vad jag kan minns.
I dag är det ingen parvel på köksgolvet men likväl ena “katta” ligger där och förvänta sig få en liten smakbit av middagsmaten var det som jag förflyttade mig tillbaka ett halvt sekel och minnesbilderna kommer fram när jag hörde dagens text och resonemanget kring söndagens gudtjänst som hade “Det levande ordet som tema” och Lukas Evangelium 8: 4-15 om såningsman som sår sin säd och Psalm 297, Härlig är jorden och Psalm 249, Blott en dag, då var det en klump i hjärtat och tårarna var inte långt borta.
Samtidigt kan jag inte låta bli att fundera över att jag kan inte minnas mamma eller morfar gick till kyrkan. Pappa minns jag för jag fick följa med eller så kan det bero på att männen satt på ena sidan kvinnorna på andra. Mina minnesbilder är från slutet av 50 - talet. Kan det vara så att 1958 års beslut om kvinnliga präster och anknytningarna till Märta Lejon centerkvinnan som stod på barrikaderna och kämpa för kvinnliga präster och lite släkt till släkten band. Märta Lejon var lärarinna i Yås där mamma växt upp och gått i skolan och kanske t.o.m. för Märta som lärarinna. Sen gifte sig Märta med Lejon på Berg och undra om inte min mormor och Märta:s make var kusiner. Morfar märkte jag heller aldrig som en flitig kyrkobesökare men ganska insatta i religionen och bibelkunskap då det efter deras bortgång hittades utklipp och bibeltexter som tyder på detta. Att prästen i församlingen var ingen vän av kvinnliga präster och kanske gick de inte dit så ofta som en tidig protest på fel präst predika Guds ord
Även om det kanske inte hänt så mycket så var det i det gamla bondesamhället stod kvinnan vid spisen och mannen ute på gården och om det var vardag eller helgdag så bestämde vår Herre vad som behövde göras och då var det inte alltid som det fanns för ett gudstjänstbesök kanske.
Då var P 1 på radion alternativet och radiogudstjänsten hördes från den och själv var jag bara en parvel och satt på köksgolvet ofta under det stora köksbordet och lekte och det som hördes gick mig förbi vad jag kan minns.
I dag är det ingen parvel på köksgolvet men likväl ena “katta” ligger där och förvänta sig få en liten smakbit av middagsmaten var det som jag förflyttade mig tillbaka ett halvt sekel och minnesbilderna kommer fram när jag hörde dagens text och resonemanget kring söndagens gudtjänst som hade “Det levande ordet som tema” och Lukas Evangelium 8: 4-15 om såningsman som sår sin säd och Psalm 297, Härlig är jorden och Psalm 249, Blott en dag, då var det en klump i hjärtat och tårarna var inte långt borta.
Samtidigt kan jag inte låta bli att fundera över att jag kan inte minnas mamma eller morfar gick till kyrkan. Pappa minns jag för jag fick följa med eller så kan det bero på att männen satt på ena sidan kvinnorna på andra. Mina minnesbilder är från slutet av 50 - talet. Kan det vara så att 1958 års beslut om kvinnliga präster och anknytningarna till Märta Lejon centerkvinnan som stod på barrikaderna och kämpa för kvinnliga präster och lite släkt till släkten band. Märta Lejon var lärarinna i Yås där mamma växt upp och gått i skolan och kanske t.o.m. för Märta som lärarinna. Sen gifte sig Märta med Lejon på Berg och undra om inte min mormor och Märta:s make var kusiner. Morfar märkte jag heller aldrig som en flitig kyrkobesökare men ganska insatta i religionen och bibelkunskap då det efter deras bortgång hittades utklipp och bibeltexter som tyder på detta. Att prästen i församlingen var ingen vän av kvinnliga präster och kanske gick de inte dit så ofta som en tidig protest på fel präst predika Guds ord
Samspel med naturen
Under natten kommit underkylt regn och på detta 5 cm kornsnö kände jag mig som Svenson i Hedebyborna “slit och släp” var det ändå lite “jullikt” på gran och tall och temperaturen kring nollan droppade det från mina bokträd.
Tyckte jag mig vara “Snövit” för i träden satt (dvärgarna) småfåglarna och ackorderade mig och vid fågelborden var det som “Strindberg” inferno, hörde jag från skogsbrynet två trummade hackspett hålla takten med min snöskottning.
Fast tror ni att jag skyfflar i takt med hackandet trodde ni fel. Två hackspettar som svarar varandra hinner jag ta ett spadtag slänga iväg snön när nästa hackspett svarar är jag igång med andra spadtaget.
Tyckte jag mig vara “Snövit” för i träden satt (dvärgarna) småfåglarna och ackorderade mig och vid fågelborden var det som “Strindberg” inferno, hörde jag från skogsbrynet två trummade hackspett hålla takten med min snöskottning.
Fast tror ni att jag skyfflar i takt med hackandet trodde ni fel. Två hackspettar som svarar varandra hinner jag ta ett spadtag slänga iväg snön när nästa hackspett svarar är jag igång med andra spadtaget.
onsdag 8 februari 2012
Ta tillvara på din stund här på jorden
Det gäller att ta tillvara och njuta av din stund här på joden. Ordspråket morgonstund har guld i mun besannas, då jag från min observationsplats farstutrappan sett ett orange klot stiga upp i SO mellan trädstammarna i skogsbrynet och ovanför ligger ett mörkt moln som lurpassar.
På några få minuterar slukar molnet den likt en apelsin försvinner ner i en påse. Knappt en halvtimme senare plockas den fram och upp stiger solen gul likt en citron
På några få minuterar slukar molnet den likt en apelsin försvinner ner i en påse. Knappt en halvtimme senare plockas den fram och upp stiger solen gul likt en citron
Morgonstund med mus i mun.
Ett tidigt vårtecken visade sig när jag gick ut på min observationsplats tidigt på morgon sprang gammelkatta in som brukligt är och inget konstigt med detta egentligen.
Från min plats med kaffekoppen i näven hör jag ett jamade som jag först tyckte jag lokaliserade kom bortifrån betsvallen där ibland grannarnas hankattor brukar komma gående och jama fast de kommer i ogjort ärende sedan några år tillbaka.
Hör jag plötsligt det är gammelkatta som jamar inifrån, hon som aldrig annars brukar jamar tror jag att hon saknar väl husse där inne bara. Sonen som vaknade av jamandet kommer plötsligt och öppna ytterdörren och kastar ut en mus.
Det visade sig att gammelkatta hade kommit med årets första mus och ville visa upp denna för husse och hittade inte mig. När jag gick in springer hon ut direkt och några minuterar senare hör vi henne jama utanför och när sonen öppnar dörren vem kommer inte in med samma mus och hon går direkt fram till mig med den.
Någon lär kanske hävda inget vårtecken och det är en sanning med modifikation. Våra katter njuter av livet inomhus när kölden slår till och snötäcket täcker jaktmarkerna vaknade till liv när temperaturen plötsligt bara var några minusgrader idag
Från min plats med kaffekoppen i näven hör jag ett jamade som jag först tyckte jag lokaliserade kom bortifrån betsvallen där ibland grannarnas hankattor brukar komma gående och jama fast de kommer i ogjort ärende sedan några år tillbaka.
Hör jag plötsligt det är gammelkatta som jamar inifrån, hon som aldrig annars brukar jamar tror jag att hon saknar väl husse där inne bara. Sonen som vaknade av jamandet kommer plötsligt och öppna ytterdörren och kastar ut en mus.
Det visade sig att gammelkatta hade kommit med årets första mus och ville visa upp denna för husse och hittade inte mig. När jag gick in springer hon ut direkt och några minuterar senare hör vi henne jama utanför och när sonen öppnar dörren vem kommer inte in med samma mus och hon går direkt fram till mig med den.
Någon lär kanske hävda inget vårtecken och det är en sanning med modifikation. Våra katter njuter av livet inomhus när kölden slår till och snötäcket täcker jaktmarkerna vaknade till liv när temperaturen plötsligt bara var några minusgrader idag
tisdag 7 februari 2012
Pjod eller Pjodd
Sista helgen i januari har jag räknat “pjoddar” vid fågelbordet eller skulle det vara räknat pjodar/na vid fågelbordet. Ibland var det så många att det blev som psalm 260
Dialekt brukar få en och annan betraktare att undra lite åt uttrycket var är en ”pjodde” är för något. En ”pjodde” kan nog egentligen vara vilken småfågel som helst har jag fått lära mig av min hustrun från Skåne att de säger det finns " Ånkor, rågor å pjoddar" som lär vara de vanligaste fåglarna i Skåne.
När jag sen söker på ordet pjod/d i skånka dialekter och har fått två betydelser enligt skånskan “liten fågel och “gosse, pojke”, men ordet pjod/d finns inte med i “Svenskt dialektlexikon : ordbok öfver svenska allmogespråket”. Börjar jag misstänka att danska spökar i ordet.
Det närmaste jag kommer att tänka på i mina småländska rötter lite gosse, liten pojk är “pajk” men någon böjelse till fåglar har jag aldrig hört så finns det dialektalt några andra uttryck för småfåglar i grupp i övriga delar av landet.
Söker vi på nätet får vi 599 000 på pjod och 7410 på pjodd verkar det ligga lite dialektalt i vem som skriver eller är det dyslektiker som skriver fel vara av jag är en av dessa då böjelseformen lär vara pjoden, pjodar, pjodarna får jag kanske ge mig för överheten. Men samtidigt inte för M dubbelstavar mellan två vokaler som i “kommer” och nu kommer vän av ordning anse att jag som dyslektiker brottas med ord som jag tycker jag mig höra en stavning ex “pjoddar” men verkar stavas “pjodar/na” och att det finns undantag i skriftspråk.
Jag bor i Berghem och när jag skrev “Berghemaren på en blogg fick jag stryk på fingrarna av vän av ordning som hävda det skall vara Berghemmaren då konsonant dubbelstavar mellan två vokaler blir jag ännu mer kluven då jag skriver Berghemaren i Word blir det rätt men Berghemmaren visar felstavat,
Dialekt brukar få en och annan betraktare att undra lite åt uttrycket var är en ”pjodde” är för något. En ”pjodde” kan nog egentligen vara vilken småfågel som helst har jag fått lära mig av min hustrun från Skåne att de säger det finns " Ånkor, rågor å pjoddar" som lär vara de vanligaste fåglarna i Skåne.
När jag sen söker på ordet pjod/d i skånka dialekter och har fått två betydelser enligt skånskan “liten fågel och “gosse, pojke”, men ordet pjod/d finns inte med i “Svenskt dialektlexikon : ordbok öfver svenska allmogespråket”. Börjar jag misstänka att danska spökar i ordet.
Det närmaste jag kommer att tänka på i mina småländska rötter lite gosse, liten pojk är “pajk” men någon böjelse till fåglar har jag aldrig hört så finns det dialektalt några andra uttryck för småfåglar i grupp i övriga delar av landet.
Söker vi på nätet får vi 599 000 på pjod och 7410 på pjodd verkar det ligga lite dialektalt i vem som skriver eller är det dyslektiker som skriver fel vara av jag är en av dessa då böjelseformen lär vara pjoden, pjodar, pjodarna får jag kanske ge mig för överheten. Men samtidigt inte för M dubbelstavar mellan två vokaler som i “kommer” och nu kommer vän av ordning anse att jag som dyslektiker brottas med ord som jag tycker jag mig höra en stavning ex “pjoddar” men verkar stavas “pjodar/na” och att det finns undantag i skriftspråk.
Jag bor i Berghem och när jag skrev “Berghemaren på en blogg fick jag stryk på fingrarna av vän av ordning som hävda det skall vara Berghemmaren då konsonant dubbelstavar mellan två vokaler blir jag ännu mer kluven då jag skriver Berghemaren i Word blir det rätt men Berghemmaren visar felstavat,
torsdag 2 februari 2012
Svarta eller strimmlade solrosfrö
Jag tillhör skeptikerna till de svarta solrosfröna, men det kan lika väl vara en skröna och tiden får utvisa om verkligen de svarta solrosfröna är fågelmatens gåslever då dessa lär vara mer energirika. På nätet hävdas det att i USA är de svarta överlägset vanligaste solrosfröet (dock är det ingen som skriver att det gäller fågelmatning) dessutom billigare att odla fram verkar det som svenska butikerna tror att fåglarna här i Sverige följer trenden är över.
Allt som är billigt behöver inte betyda att det är bra kvalité luras vi kanske av billigt för svarta är lägre till konsument kanske mitt småländska sinne skulle gilla läget och mer ekonomiskt. Blir detta en sanning med modifikation. Då efter att mitt strimmiga solrosfrö tog slut under fågelräknahelgen, så även i butiken inköpte jag en påse med svarta och vips så ratade fåglarna fågelautomaten och gav sig på andra födoämnen jag lagt ut istället.
När den s.k. rysskylan även slagit till här i Sjuhäradsbygden förväntade jag mig att denna kräsen het skulle gå över, men så icke. Min fågelautomat rymmer ca 2 l frö och tidigare med strimmade räckte detta 2 dagar. Samma mängd svarta och nu efter halva veckan är det 1 l kvar av de svarta i automaten. Detta trotts jag tycker inte att antalet fåglar runt min foderplats minskat är det jordnötter, talgbollar, kokosfettet och brödsmulor de föredrar och antal domherrar, grönsiskor och koltrastar har ökat istället.
Nu kommer självklart experterna på fågelmatning att hävda det var dålig kvalité jag köpt, men synbart är det inget fel på fröna står jag där med en säck solrosfrö som få verkar gilla. Eller så är det så enkelt att det är “svårt att lära gamla hundar sitta”
Marknaden är en djungel med olika importörer/fabrikat och kvalité lär troligen skifta och kanske är det så att våra inhemska leverantörer försäljer bättre varor och vi skall sluta stirra oss blinda på färg/plånbok.
Allt som är billigt behöver inte betyda att det är bra kvalité luras vi kanske av billigt för svarta är lägre till konsument kanske mitt småländska sinne skulle gilla läget och mer ekonomiskt. Blir detta en sanning med modifikation. Då efter att mitt strimmiga solrosfrö tog slut under fågelräknahelgen, så även i butiken inköpte jag en påse med svarta och vips så ratade fåglarna fågelautomaten och gav sig på andra födoämnen jag lagt ut istället.
När den s.k. rysskylan även slagit till här i Sjuhäradsbygden förväntade jag mig att denna kräsen het skulle gå över, men så icke. Min fågelautomat rymmer ca 2 l frö och tidigare med strimmade räckte detta 2 dagar. Samma mängd svarta och nu efter halva veckan är det 1 l kvar av de svarta i automaten. Detta trotts jag tycker inte att antalet fåglar runt min foderplats minskat är det jordnötter, talgbollar, kokosfettet och brödsmulor de föredrar och antal domherrar, grönsiskor och koltrastar har ökat istället.
Nu kommer självklart experterna på fågelmatning att hävda det var dålig kvalité jag köpt, men synbart är det inget fel på fröna står jag där med en säck solrosfrö som få verkar gilla. Eller så är det så enkelt att det är “svårt att lära gamla hundar sitta”
Marknaden är en djungel med olika importörer/fabrikat och kvalité lär troligen skifta och kanske är det så att våra inhemska leverantörer försäljer bättre varor och vi skall sluta stirra oss blinda på färg/plånbok.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)