Per Eckerdal blir ny biskop i Göteborgs stift

Fel biskop hörs mellan raderna och bäddat för konflikt Många i det kyrkliga etablissemanget är förvånade över att 42 % av de röstberättigade har röstat på Grenstedt och därmed tydligt visat att de vill ha en förnyelse av och en annan inriktning i stiftet skriver Frimodig kyrka.
Kontrakten i Kind röstade 65 %, Mark o Bollebygd röstade 75 % på Grenstedt enligt en kommenter på radio 7

Fryshuset har nu tagit över anställningen av imamen

Under senaste veckan har det pågått en debatt både inom och utom Svenska kyrkan angående att Sofia församling i Stockholm anställt en imam

Går det att försvara ett medlemskap längre när Svenska kyrkan anställer företrädare för andra religioner?
Kan man överhuvudtaget arbeta i inre tjänst i svenska kyrkan och inte vara medlem?
Sofia församling förstod till slut att detta fungerar inte då skulle det vara fritt fram för icke medlemmar att verkar hur som helst

Fryshuset har nu tagit över anställningen av imamen
Skall bli intressant att följa utvecklingen när en medlem väljer att gå ut ur svenska kyrkan som medlem och säga upp sin tjänst och bli sen anställd som vikariera är i alla fall legalt enligt visa församlingar. Etiskt och moraliskt mot medlemmar som solidariskt betalar knappast försvarbart

Skolbarn och kyrkfolket kränks

Vem vill komma till kyrkan och vem är välkommen oavsett verkar det som det alltid finns någon som reagerar emot detta.

Sista avslutningen i kyrkan?
Skolavslutningen i julas kan ha varit den sista som hölls i Fritsla kyrka. Rektorn anser att den innehöll religiösa inslag som strider mot läroplanen och att prästen inte följde skolans anvisningar

Svenska kyrkan planerar att börja sända gudstjänster på nätet. Men projektet kan redan ha stött på patrull. En sändning från Sofiakyrkan i Jönköping har lett till protester mot att kyrkofriden kränktes.

.

Präster har koll på sina kyrkobesökare

Kyrkliga företrädare tar till orda i Markbladet och kyrkans män utnyttja tillfället och främst verkar lokalt. Prästen Johan Herbertsson mest vara angelägen  En from socialism i Mark? och Markbladet – ett totalitärt språkrör Dag Sandahl borta på Öland ger sig in i debatten han också kommer till försvar Markbladet i blå skåpet!  Men var är försvartonerna från FriModig kyrka lokalt deras riksordförande involverad upp till öron i församlingen tiger tyst till dags datum i alla fall
Att prästen håller koll på sina församlingsmedlemmar är inte nytt egentligen, men när det börja likna
 I Goebbels anda för att citera vad de själva brukar använda när andra håller koll på de själva har de koll på närvaro i svenska kyrkan. Blir jag smått mörkrädd över vår vikarierande präst Johan Herbertsson som håller koll på vilka medlemmar som besöker kyrkan och återfinns vederbörande inte ibland gudstjänstfirande krets verkar vederbörande likt ”kvinnan tiga i församlingen” men medlemsavgiften mottages med stor tacksamhet både från fromma kyrkobesökare som från en from socialist när det kommer till kritan. Sen hur många av dessa är mer eller mindre kristna (hur man nu kan mäta det) verkar Herbertsson och kanske de som idag under gemensam skrivning ironisera insändaren i detta media och på andra sajter på nätet

Herbertsson är en aktad doktorand i åsiktskretsar och som predikant i våra kyrkor flitigt förekommande och detta kanske beror på att hit söker/söks inte några kvinnliga präster. Även om flertalet präster i Mark idag erkänner kvinnliga präster äger rätt till sitt ämbete. Vill man inte utestänga de som inte acceptera detta utan väljer en smalare väg att inte aktivt verka till kvinnlig präst skulle utestänga dessa.

Så vem är kyrkan till för ställs av många som inte känner sig hemma i kyrkan längre, som de som styr och ställer efter egna värderingar känner dessa sig inte hemma även dessa. Är båda beroende av lojala kyrkoavgiftsmedlemmar som vill ha en kyrka mitt i byn och flertalet av dessa medlemmar via kollektivt medlemskap före 1996 kan kyrkan leva relativt gott fortvarande.Däremot medlemsansökningarna sedan dess kommer via aktivt val av föräldrar blir allt färre och dessa lär få bära en stor börda i framtiden i en kyrka som försökt hänga med i ett sekulariserat samhälle.

Eller så blir den som högkyrkliga potentater ger uttryck av. En kyrka som går tillbaka till rötterna och som samlar alla kristna i en kyrklig gemenskap med biblisk värdegrund. Även om den sen kan tillåta mångfald och olikheter i uttryckssätt och traditioner, men den verkar inte kunna samlas kring altaret och gåvorna, om man inte ens vill dela bröd och vin med sina kristna systrar, hur är det då beställt med den kristna viljan gäller bara sina bröder som ledstjärnor.

Svenskarna går inte upp i ottan längre

Svenskarna går inte upp i ottan längre utan gör som påven

Allt färre orkar upp och sjunga "var hälsad, sköna morgonstund" vid julottan på juldagsmorgonen.
I stället väljer kyrkobesökarna att gå på midnattsmässan på julaftonen.
Tydligast är trenden i storstäderna och tätorterna, där julottan ofta slopas helt.
Inte ens ärkebiskop Anders Wejryd tänker fira in julen med ottegudstjänst.

Kristiina Ruuti på Svenska kyrkans informationsavdelning har för Expressens räkning kartlagt julfirandet i landets tretton stift. Siffrorna visar att midnattsmässan lockar tio gånger fler besökare än julottan.
- Tendensen är tydlig. Midnattsmässan blir mer och mer populär, inte minst i storstäderna och i tätorterna, säger hon.
Härnösands stift är ett bra exempel. Hela 750 personer kom till domkyrkans midnattsmässa i fjol, jämfört med 92 besökare på julottan.
- De åtta år som jag varit domprost här har det blivit fler midnattsmässebesökare varje år och färre och färre julottedeltagare, säger Tor Frylmark, domprost i Härnösand.

En tydlig skillnad är att deltagarna vid midnattsmässan är mycket yngre än julotteanhängarna.
- Det är också många hemvändare som besöker midnattsmässan och stannar kvar och pratar med varandra på kyrkbacken efteråt, säger Tor Frylmark.
Själv föredrar han också midnattsmässan framför julottan.
- Och i och med att jag är domprost kan jag bestämma själv vilken av dem jag vill leda. Jag väljer alltid midnattsmässan. Det är en fin avslutning på julaftonen att med nattvarden få visa att Gud blev människa i Jesus och det är roligt att vara med när det är så många kyrkobesökare.

Julottan har sedan medeltiden framför allt varit en nordisk tradition. I kyrkolagen från 1686 slogs det fast att ottan skulle börja klockan sex på morgonen. Människorna var vana att gå upp tidigt och syftet var att bönderna skulle hinna mjölka och ta hand om djuren före kyrkobesöket.
Blivande biskopen i Linköpings stift, Martin Modéus, har doktorerat på den sociala betydelsen av riter.
- Typiskt för i dag är att människor lägger in sina firanden när det passar. Riterna bottnar i ett behov. Traditionen finns inte där utan anledning. Riter kan hjälpa oss med övergångar och att markera något i livet, säger han.

Förr i tiden firade man julbön och julotta. Julbönen var på julaftonens eftermiddag och det passade bondebefolkningen väl.
- Men så kom "Kalle Anka" på julafton och flyttade på julbönen, skojar Martin Modéus.
- Men visst fanns det även midnattsmässor förr i tiden, säger Nils-Henrik Nilsson, som doktorerat i liturgik och är kyrkoherde i Adolf Fredriks församling i Stockholm.
- Problemet var bara att det var svårt att komma ifrån gården så sent på kvällen när man skulle upp och ta hand om djuren på morgonen.
- Det var egentligen först på 1970-talet som midnattsmässan började vinna mark.
- Jag ser flera orsaker till det. Dels började kyrkorna vara öppna på ett annat sätt. Vi fick fler anställda i församlingarna och människor började besöka kyrkan vid fler tillfällen än vid söndagens gudstjänst, säger Nils-Henrik Nilsson.
- Dels passar det många urbana människor bättre att avsluta julafton med ett kyrkobesök än att gå upp tidigt på morgonen.

I Adolf Fredriks kyrka i centrala Stockholm slopades julottan redan på 1970-talet. Kyrkan var bland de första i Sverige att inte erbjuda ottefirande.
Firandet av midnattsmässa ligger helt i linje med reformationens tanke om att församlingen ska vara aktiv i gudstjänsten och att det inte bara är prästen som ska leda firandet, förklarar kyrkoherden Nils-Henrik Nilsson.
Kyrkobesökarna är i dag inte heller lika starkt knutna till en församling som tidigare, utan väljer i det utbud som finns.

Den nya trenden är också en anpassning till den anglosaxiska och sydeuropeiska traditionen.
I flera andra länder i Europa är midnattsmässa mycket vanligare än julottan. SVT direktsänder varje julafton midnattsmässan från Peterskyrkan i Rom, som leds av påven Benedictus XVI.
Sådana internationella influenser påverkar naturligtvis också våra vanor, påpekar Oloph Bexell, professor i kyrkohistoria vid Uppsala universitet.
- Men midnattsmässan kom till av pastoralteologiska och inte av publikfriande skäl. Jesu födelse är så avgörande för hela kristendomen att man vill fira hans födelsedag så fort klockan slår tolv. Gud som är alltings upphov stiger plötsligt in och blir vanlig människa, säger professorn.

Nuförtiden inbillar vi oss lätt att dåtidens människor gick i kyrkan i allmänhet och på julottan i synnerhet för att de var tvungna.
Och visst var det sociala trycket starkt och samhället krävde att man visade upp intyg på att man tagit nattvard en gång om året för att man skulle kunna söka vissa jobb och utbildningar och anses vara en god samhällsmedborgare.
- Men det var inte närvaroplikt i kyrkan och det var aldrig så att alla i hushållet förväntades vara på samtliga gudstjänster.
- En del gick förstås av konvenansskäl, men de flesta besökte kyrkan och julottan för att de ville höra predikan och för att religionen fyllde ett behov hos dem, säger Oloph Bexell.

Förre ärkebiskopen K G Hammar har kanske en poäng när han påpekar att det var vanligare att folk kom i väg på julotta på den tiden då kvinnan i familjen gick upp tidigt och lagade frukost åt alla. Så ser samhället inte ut längre.
K G Hammar själv är morgontrött. Han tycker att det känns mer naturligt att gå på midnattsmässa än julotta. Kyrkan ska finnas till på de tider det passar människor, har han förklarat och han tycks få medhåll av sin efterträdare, nuvarande ärkebiskopen Anders Wejryd.
- Ottan hörde mycket till det gamla bondesamhället. Den har alltid varit viktigare på landet än i stan och stämningsfullare med slädar än med sandiga gator. I stan hade man inga mjölkkor och då blev julbönen på julaftonseftermiddagen i stället den stora gudstjänsten på många håll, säger Anders Wejryd.

Betydelsen av nattvarden har också ökat de senaste decennierna. Och den får man bara på midnattsmässan, inte på julottan.
- Fler vill delta och uppleva det som inte täcks av ord, menar ärkebiskopen.
Och, ja, även han väljer midnattsmässan framför julottan.
I år går han till midnattsmässan i Uppsala domkyrka tillsammans med familjen. Anders Wejryd uppskattar midnattsmässans lugn och att få avsluta en lång dag med "det stora, glada, innerliga firandet".
- Men en riktig otta klockan fyra på juldagsmorgonen kan också vara fin. Det ska vara mörkt när Jesusljusen tänds! säger han.

Är julottan helt nedlagd alltså?
Nej, på sina håll lever traditionen kvar. Inte överraskande hittar vi ett exempel i "Bibelbältet". I Älmeboda kyrka i Småland håller man julotta redan klockan fyra på morgonen.

Men midnattsmässan fortsätter att växa. I Härnösand uppmanar domprosten kyrkobesökarna att komma i god tid om de vill vara med på årets mässa.
Domkyrkan renoveras nämligen så det är färre sittplatser än vanligt - samtidigt som deltagare blir fler för varje år. Julottan behöver man inte köa för.
- På sikt kommer nog julottan att försvinna, spår domprosten Tor Frylmark.
Av Karin Sörbring
karin.sorbring@expressen.se

Svenska kyrkan fortsätter tappa medlemmar

Svenska kyrkan har förlorat färre medlemmar det senaste året än vad som skedde 2009. Nettoförlusten när det gäller in- och utträden är 52 106 jämfört med 66 860 för 2009. Detta visar sammanställningen av statistik från alla församlingar, som snart blir offentlig och som tidningen Dagen redovisar idag

Mätningen gäller perioden 1 november 2009 till sista oktober 2010. Under den perioden gick 58 008 medlemmar ur kyrkan, medan 5 902 sökte inträde.
Perioden före (mellan 1 nov 2008 och 31 okt 2009) var det ett ovanligt stort antal utträden. Då lämnade 73 396 personer Svenska kyrkan. Det är den näst högsta siffran under 2000-talet, och en orsak kan ha varit debatten kring samkönade vigslar. Det är bara siffran för år 2004 som är större, nämligen 79 032. Årets siffra är nere på mer "normala" nivå.

Dessa siffror är en sanning med modifikation då det redovisas inte antal medlemmar som avlidit och därmed försvinner som medlemmar kan innebära ännu större medlemsbortfall. På plussidan finns även inte antal döpta som plussar på antal medlemmar. Därav finns det ett mörkertal som i visa församlingar kan betyda att medlemtappet är ännu större.

Jag frågade på fullmäktige mötet i nov och fick som svar att Surteby-Kattunga samfällighet har ca 30 utträden men lika många lär ha avlidit under 2010 skulle detta vara ca 60 medlemmar som försvunnet. I och samfälligheten finns knappt 3000 medlemmar och då blir detta 2%

Antal utträden: som jag hittat på svenska kyrkan In- och utträden 1970 – 2009 plus 2010 siffran från tidningen dagen

2000 18 751

2001 57 653

2002 44 760

2003 59 004

2004 79 032

2005 68 823

2006 57 351

2007 56174

2008 50 360

2009 73 396

2010 58 008

Vader ljus

Denna helg går tankarna till de som inte finns kvar i vår närhet men finns ändå i våra tankar. Släkten skingras och besöken på deras viloplats blir allt sällan får man lite dåligt samvete att man inte åkt hem till sin hembygd.
Nu var det dock tänt på svärfars grav och svägerskornas gravplatser och det blir ett återbesök senare i kväll när det är mörkt.
Noterade idag att det är stor skillnad mellan begravningsplatser.
Skene som är tämligen ny begravningsplats verkar merparten av gravplatser blivit smyckade med kransar och ljus.
Berghem som däremot är en gammal begravningsplats är välordnad, men där antalet gravplatser där avsaknaden av kransar och ljus är märkbar.

Ändamålet helga medel

Vid senaste KN sammanträde fick jag slängt i ansiktet att detta var inget för ledamöter att bry sig om
I dag har jag fått bekräftat att man skall inte fråga utan göra det för efteråt är det försent att göra något åt det.


Varför sitter visa där som en marionett docka och bete sig som nickedockor. Jo ändamålet helga medel. Några hoppar av, några får inte nytt förtroende och några få verkar vara mer kallade då de har den rätta tron på att var och en blir salig i sitt beteende

Jäv situationen inom kyrkan

Hur är det egentligen med jävsituationen inom kyrkan en fara för demokratin eller är det så att kyrkan är ingen demokratisk organisation mer än på papperet då särintressen ses som vägledande istället
Ledamöterna i kyrkoråd/kyrkonämnd har majoritet i fullmäktige och lägger fram förslag till fullmäktige som de sen själva sitter och beslutar om.
Även i andra beslut där det kan finnas särskilda omständighet som gynnar det egna särintresset kanske är sk. delikatessjäv och vederbörande kanske borde inse att deltagande i besluten kan rubba dels förtroendet till ledamotens opartiskhet i ärendet och kyrkan i synnerhet.

4 kap. Kyrkorådet, kyrkonämnden och andra nämnder i församlingar och samfälligheten

Jäv

22 § En ledamot får inte delta i handläggningen av ett ärende som rör ledamoten eller ledamotens make,

sambo, förälder, barn, syskon, någon annan närstående eller något ledamoten närstående intresse.

Detsamma gäller om det i övrigt finns någon särskild omständighet som är ägnad att rubba

förtroendet till ledamotens opartiskhet i ärendet.

I fråga om jäv i övrigt tillämpas bestämmelsen i 3 kap. 22 §. Bestämmelserna om

kyrkofullmäktige ska då gälla kyrkorådet. (SvKB 2002:9)



3 kap. Beslutande organ i församlingar och samfälligheter

Jäv

21 § En ledamot får inte delta i handläggningen av ett ärende som personligen rör ledamoten själv eller

ledamotens make, sambo, förälder, barn, syskon, någon annan närstående eller något ledamoten

närstående intresse.

22 § Den som känner till en omständighet som kan antas utgöra jäv mot honom eller henne, ska

självmant ge det till känna.

Om det har uppkommit en fråga om jäv mot någon och någon ersättare inte har trätt i hans eller

hennes ställe, ska kyrkofullmäktige snarast besluta i jävsfrågan. Den som jävet gäller får delta i

prövningen av jävsfrågan endast om kyrkofullmäktige inte är beslutföra utan honom eller henne

och man inte tillräckligt snabbt kan tillkalla någon annan.

Beslutsprövning av en jävsfråga får endast begäras i samband med att man begär

beslutsprövning av det beslut genom vilket fullmäktige har avgjort ärendet. (SvKB 2002:9)

Kyrkoval på nytt

Inte det vanliga där alla medlemmar i svenska kyrkan har rösträtt. Utan det är kyrkofullmäktige som väljer ett nytt kyrkoråd i samfälligheten som ersätter kyrkonämnden som upplöses i samband med att 5 församlingar blir en församling Västra Marks församling. Valet äger rum den 8 november

I nuvarande kyrkonämnd som består av 10 ledamöter och lika många ersättare är 9 ledamöter ordinarie ledamöter av kyrkofullmäktige 1 ledamot är inte ledamot av fullmäktige, som består av 17 ledamöter och lika många ersättare.
Av ersättarna i kyrkonämnden är 2 ordinarie, 5 ersättare och 3 är inte ledamöter i kyrkofullmäktige
11 ledamöter ordinarie av 17 totalt egen majoritet i fullmäktige lägg därtill 5 ersättare demokrati?

Knappast och detta ifrågasattes men detta tyckte inte valberedning och fullmäktige i valet av ledamöter när detta utsåg/valdes för ett år sedan.

Så frågan är vad kommer valberedningen nu att föreslå till kyrkofullmäktige?

Kyrkofullmäktige förstod att så här kan det inte vara så antalet ledamöter i kyrkorådet skall bestå av 6 ordinarie och lika många ersättare. Med spänning väntas förslag dyka upp och vilka som känner sig kallade att verka i en församling inte i en av 5 som tidigare.
Kommer revir tänkandet att ta över och kommer falanger att andas morgonluft, frågor som finns under ytan kanske behöver synas innan efteråt kanske försent 

Ny biskop i Göteborgs stift

Biskop Carl Axel Aurelius går i pension i september 2011. Förberedelserna för ett biskopsval är inledda. Då tyckte vårt presidier i kyrkonämnden att då föreslår vi oss själva som kandidater som skall väljas till elektorer.

Håll med någon större energi har man inte lagt ner på att försöka finna personer ute i församlingarna tycker jag mig kunna utläsa mellan raderna. Eller så har dessa kanske den rätta åsikten gällande hur en blivande biskop skall vara att då leta efter andra kan få ödesstigna konsekvenser i framtiden.

Nu är det förvisso kyrkonämnd som också skall ha ett ord i förslaget men sitter 4/10 som ordinarie ledamöter så blir det inte lätt att peta bort någon av dessa.
När jag fråga andra personer utanför den inre klanen om dessa vill ställa upp som kandidater för att utses som elektorer så tvekar dom när de får höra hur det går till inom kyrkan.

Slutligen så blir det kyrkofullmäktige som utser dessa och då finns det möjlighet att föreslå andra men vi får inte glömma bort att kyrkonämnden brukar ha majoritet på fullmäktiges möte. Senaste mötet och ansvarfrihet skulle beviljas visade det sig att endast 4 av 17 ledamöter som inte var jäviga.

Som sagt sista ordet är inte sagt när pastoratet sjunger på sista versen innan det blir en församling av fem.

Kvinnoprästmotståndet blomstrar

Kvinnliga präster har under den senaste tiden fått mer hatbrev än förr. Orsaken är att Finland får sin första kvinnliga biskop på lördag då Irja Askola vigs till ämbetet i Helsingfors stift.

Över 50 år har detta pågått i Sverige om kvinnliga prästämbetet så ingen lär väl vara överraskad att detta händer även i Finland.

Samvetsbiskopar erkänna sina gamla synder

I Sverige börjar man samvetsbiskopar erkänna sina gamla synder gällande sitt kvinnoprästmotstånd


Hans Stiglunds brottning med ämbetsfrågan Under Framtidsforum i Piteå fick de nära 1 300 åhörarna vara med om ett gripande samtal mellan Luleås stifts biskop Hans Stiglund och Göteborgs domprost Karin Burstrand – bland annat om hur Hans Stiglund 1989 slet med ämbetsfrågan under stor dramatik och vånda.

Lämna kyrkan och tjäna en slant

Vet kyrkan varför de som lämnar kyrkan inte anser det värt avgiften att vara medlem?
Ja har ett bra svar. Det går alldeles utmärkt att gå ut ur kyrkan och sen sluta men sen vikariera istället. Tjäna varandra och tjäna mest själv för vederbörande tjäna in sin kyrkoavgift och kan kvittera ut sin lön som kanske t.o.m. är bättre än en ordinarie lön.

Vill sen den som lämnat kyrkan går det utmärkt att slinka in på gudstjänster och andra engagemang då dessa är gratis och det förekommer ingen medlemskontroll. Sen att vederbörande får onda blickar får vederbörande stå ut med om vederbörande känns igen Sen den dagen det blir dags för begraven blir vederbörande ändå begrav på kyrkogården. Är du sen troende vid sidan om är du ändå förbered och att sen inte står en präst och talar eller en kantor som spelar, spelar väl ingen roll vederbörande hör det inte ändå.

Sen finns de som hävda att lämna vederbörande kyrkan kan vederbörande inte påverka. En sanning med modifikation då det finns grupperingar som styr och ställer ändå så vad spelar det för roll kan likaväl stånga sig blodig med att njuta av skapelsen och vårda den än att sitta i kyrkan och tänka på annat

Köp dig bättre plats i kyrkan

Alliansen lovar att införa avdragsrätt för gåvor till ideella ändamål
Tycker detta påminner om hur överheten förr köpte sig bättre plats i kyrkbänken och bättre begravningsplats
Nu är visserligen inte reformen mer än valfläsk i valrörelsen och detta kan bli härsket när det genomförs och de snacka om att det skall vara till missionsorganisationer kanske Missionsprovinsen ligger bra till

Men den som mycket har fått i sitt jordeliv får ju inget med sig till himmel så kanske det stanna på halva vägen.

Biskopsval i Växjö stift gift eller skild spelar detta någon roll

På måndag 30/8 är det biskopsval i Växjö. Kan stiftet hålla sams när en inte ens kan hålla sams i äktenskapet visar sig en av de fem som blir Växjös nya biskop vara.
Detta är kanske inte avgörande orsaker till skilsmässor som kan bero på många orsaker. Men osökt kommer jag att tänka på dessa ord.

”Kan en skild hålla ihop ett stift när inte vederbörande kan hålla ihop ett äktenskap”
Dessa ord hördes under biskopstriden mellan fundamentalisterna i Gbg stift och Biskop Lars på 90 –talet i Gbg stift när argumenten inte längre räckte för att smutskasta honom i vigselaktsfrågan.
Nu hörs i alla fall inte orden från samma håll utan man frimodigt stödjer sin biskopskandidat.

Vem som är bäst skickad ja det är upp till elektorerna att avgöra men påfallande är att flertalet snart är pensionärer och vill väl kröna sin karriär innan dess. Nu har alliansen förslaget höjd pensionsålder så vederbörande kan jobba några extra år fram till 69 år innan vederbörande sparkas.
Sen är det intressant en är lite yngre men har tidigare varit känd för uttalande i kvinnoprästmotståndet plötsligt bytt åsikt eller s.k. samförstånds mässigt villig i framtiden.

Att de som tidigare varit frågande vid tanken hoppar nu jämfota mellan tuvorna hittar man förklaringen att de anammar frimodigt den nya synen denna grupp lagt sig till med nämligen att acceptera kvinnliga präster för dessa finns där alla redan. Men samtidigt tänker de arbeta för att även de som är kallade men motsätter samarbete med kvinnliga präster åter skall få prästvigas i svenska kyrkan.

Dag Sandahl tänker testa gränserna

Eller så vänder han prästakappan efter vinden för att få vara med och testa gränserna då han har förklarat sig beredd att prästviga kvinnor lär det nog finnas en "Brasklapp" i detta

För någon annan åsikt om sin övertygelse har han inte utan det är gamla Sandahl som utåt vänder sin prästkappa likt vinden blåser men insidan är sig lik – Min vetenskapliga insikt står kvar, den som jag blev docent på.säger han till Kyrkans Tidning

– Jag går aldrig emot min övertygelse. Men som biskop ska man pröva folks kallelse, och jag tar allvarligt på kallelsen. Då han anser kyrkan har varit ointresserad av att pröva kallelsen.

Så om Sandahl eventuellt skulle bli biskop kommer den verkliga prövningen som biskop får kvinnliga kandidater framför sig som säger att hon har en kallelse att bli präst vad händer då?

– Ja, och den prövningen skulle jag ta ohyggligt allvarligt, säger Dag Sandahl.

Men det är samma övertygelse som han hade innan som gäller blir det konflikt mellan Sandahl lära och Guds kallelse som kandidaten fått.
Skall man sen förlita sig på det kyrkopolitiska handlingsprogram han står bakom lär det även bli kvinnoprästmotståndare vigda i Växjö stift

Kvinnliga präster och pedofiler jämställs av Vatikanen

Kvinnliga präster och pedofiler jämställs av Vatikanen och dessa är ett brott mot den rätta tron.

Tycker mig hört liknande uttalande fast kanske lite inlindat från konservativa kyrkliga företrädare i de s.k. kyrkliga sidorganisationer utan insyn från svenska kyrkan men med full insyn i svenska kyrkan.


Följande saxat från Kyrkans tidning webb
Kritiseras för att jämställa kvinnopräster med pedofili

Vatikanen får kritik för att ta upp frågan om kvinnliga präster – enligt formuleringen ett av de allvarligaste brotten mot den sanna tron – i samma dokument som man skärper reglerna för sexuella övergrepp och pedofili.
Det var under torsdagen som Vatikanen publicerade dokumentet med skärpta regler för övergrepp mot barn. Bland annat har preskriptionstiden höjts från tio till tjugo år. Också prästers innehav av barnpornografi blir straffbart enligt de nya reglerna.
I samma dokument tar Vatikanen ställning till frågan om kvinnliga präster. Efter att flera biskopar hört av sig till Vatikanen och vädjat om att kyrkan ska tänka om angående kvinnligt prästerskap, så skärper alltså Vatikanen buden ännu mer och skriver att kvinnliga präster är ett brott mot den rätta tron.
Att de två sakerna tas upp i samma dokument, och att kvinnliga präster beskrivs som ett allvarligt brott, har upprört många.
- Det är två helt olika frågor som hänger ihop i sina rottrådar, hårdast är det nog för de kvinnor som vill göra prästtjänst att bli parallelliserade med de som begår sexuella övergrepp, säger Cristina Grenholm, chefsteolog vid Svenska kyrkan till Svenska dagbladet.

Men enligt Maria Hasselgren, pressansvarig vid Stockholms katolska stift, hör de båda frågorna inte alls ihop.
- Man har velat reda ut vem som ska hantera vad inom Vatikanen, samtidigt som hanteringen av sexuella övergrepp skärps, säger hon till Svenska dagbladet.
/KT

Oasmöte i Borås

Oasmöte i Borås och som vanligt på Oasrörelsens möten tillåts inga kvinnor att predika eller leda gudstjänster. Det är ett policybeslut som rörelsen har tagit.


Oasrörelsen hållning att inte låta kvinnor leda gudstjänster under mötena försvaras med att mötena är ju för att alla, även de högkyrkliga ska kunna vara med, säger han. Vilket betyder i klartext att skulle en kvinna predika skulle kvinnoprästmotståndarna tvingas stanna hemma.

Att inga kvinnliga präster tillåtes medverka kallar inte Oasrörelsen för diskriminering utan detta är ett smärtsamt val även om det finns de som är för kvinnliga präster. Kvinnliga präster är välkomma som besökare och gör så också ibland men för att kunna samla alla så har Oasrörelsen denna policy.

Tvetydigt om skolan är "religionsfri".

Att sjunga psalmen Den blomster tid nu kommer, är helt ok, men att be en bön är inte tillåtet i skolan enligt Skolverket

Om det nu är så att skolan skall vara "religionsfri". Hur ställer sig skolan då till Jul (Kristi födelse) och Påsken dessa helger är tvetydigt inte religionsfria.
Kommer dom isåfall att avskaffa dess firande och medföljande ledigheter
Ser vi historiskt har vi gått baklänges tvetydigt från religionsfritt.
Potatis-lovet var något som var "religionsfri". detta togs de bort och ersatte med höstlov som inträffar i samband med alla helgon dags helgen