Tidevarven kommer och går och tiden känns som den hunnit ikapp mig, när jag stod vid spisen idag och kommer plötsligt att tänka på min mamma brukade stå vid spisen och laga söndagsmiddag.
Även om det kanske inte hänt så mycket så var det i det gamla bondesamhället stod kvinnan vid spisen och mannen ute på gården och om det var vardag eller helgdag så bestämde vår Herre vad som behövde göras och då var det inte alltid som det fanns för ett gudstjänstbesök kanske.
Då var P 1 på radion alternativet och radiogudstjänsten hördes från den och själv var jag bara en parvel och satt på köksgolvet ofta under det stora köksbordet och lekte och det som hördes gick mig förbi vad jag kan minns.
I dag är det ingen parvel på köksgolvet men likväl ena “katta” ligger där och förvänta sig få en liten smakbit av middagsmaten var det som jag förflyttade mig tillbaka ett halvt sekel och minnesbilderna kommer fram när jag hörde dagens text och resonemanget kring söndagens gudtjänst som hade “Det levande ordet som tema” och Lukas Evangelium 8: 4-15 om såningsman som sår sin säd och Psalm 297, Härlig är jorden och Psalm 249, Blott en dag, då var det en klump i hjärtat och tårarna var inte långt borta.
Samtidigt kan jag inte låta bli att fundera över att jag kan inte minnas mamma eller morfar gick till kyrkan. Pappa minns jag för jag fick följa med eller så kan det bero på att männen satt på ena sidan kvinnorna på andra. Mina minnesbilder är från slutet av 50 - talet. Kan det vara så att 1958 års beslut om kvinnliga präster och anknytningarna till Märta Lejon centerkvinnan som stod på barrikaderna och kämpa för kvinnliga präster och lite släkt till släkten band. Märta Lejon var lärarinna i Yås där mamma växt upp och gått i skolan och kanske t.o.m. för Märta som lärarinna. Sen gifte sig Märta med Lejon på Berg och undra om inte min mormor och Märta:s make var kusiner. Morfar märkte jag heller aldrig som en flitig kyrkobesökare men ganska insatta i religionen och bibelkunskap då det efter deras bortgång hittades utklipp och bibeltexter som tyder på detta. Att prästen i församlingen var ingen vän av kvinnliga präster och kanske gick de inte dit så ofta som en tidig protest på fel präst predika Guds ord
Visar inlägg med etikett Religion. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Religion. Visa alla inlägg
söndag 12 februari 2012
torsdag 17 februari 2011
Skolbarn och kyrkfolket kränks
Vem vill komma till kyrkan och vem är välkommen oavsett verkar det som det alltid finns någon som reagerar emot detta.
Sista avslutningen i kyrkan?
Skolavslutningen i julas kan ha varit den sista som hölls i Fritsla kyrka. Rektorn anser att den innehöll religiösa inslag som strider mot läroplanen och att prästen inte följde skolans anvisningar
Svenska kyrkan planerar att börja sända gudstjänster på nätet. Men projektet kan redan ha stött på patrull. En sändning från Sofiakyrkan i Jönköping har lett till protester mot att kyrkofriden kränktes.
.
Sista avslutningen i kyrkan?
Skolavslutningen i julas kan ha varit den sista som hölls i Fritsla kyrka. Rektorn anser att den innehöll religiösa inslag som strider mot läroplanen och att prästen inte följde skolans anvisningar
Svenska kyrkan planerar att börja sända gudstjänster på nätet. Men projektet kan redan ha stött på patrull. En sändning från Sofiakyrkan i Jönköping har lett till protester mot att kyrkofriden kränktes.
.
måndag 17 januari 2011
Präster har koll på sina kyrkobesökare
Kyrkliga företrädare tar till orda i Markbladet och kyrkans män utnyttja tillfället och främst verkar lokalt. Prästen Johan Herbertsson mest vara angelägen En from socialism i Mark? och Markbladet – ett totalitärt språkrör Dag Sandahl borta på Öland ger sig in i debatten han också kommer till försvar Markbladet i blå skåpet! Men var är försvartonerna från FriModig kyrka lokalt deras riksordförande involverad upp till öron i församlingen tiger tyst till dags datum i alla fall
Att prästen håller koll på sina församlingsmedlemmar är inte nytt egentligen, men när det börja likna
I Goebbels anda för att citera vad de själva brukar använda när andra håller koll på de själva har de koll på närvaro i svenska kyrkan. Blir jag smått mörkrädd över vår vikarierande präst Johan Herbertsson som håller koll på vilka medlemmar som besöker kyrkan och återfinns vederbörande inte ibland gudstjänstfirande krets verkar vederbörande likt ”kvinnan tiga i församlingen” men medlemsavgiften mottages med stor tacksamhet både från fromma kyrkobesökare som från en from socialist när det kommer till kritan. Sen hur många av dessa är mer eller mindre kristna (hur man nu kan mäta det) verkar Herbertsson och kanske de som idag under gemensam skrivning ironisera insändaren i detta media och på andra sajter på nätet
Herbertsson är en aktad doktorand i åsiktskretsar och som predikant i våra kyrkor flitigt förekommande och detta kanske beror på att hit söker/söks inte några kvinnliga präster. Även om flertalet präster i Mark idag erkänner kvinnliga präster äger rätt till sitt ämbete. Vill man inte utestänga de som inte acceptera detta utan väljer en smalare väg att inte aktivt verka till kvinnlig präst skulle utestänga dessa.
Så vem är kyrkan till för ställs av många som inte känner sig hemma i kyrkan längre, som de som styr och ställer efter egna värderingar känner dessa sig inte hemma även dessa. Är båda beroende av lojala kyrkoavgiftsmedlemmar som vill ha en kyrka mitt i byn och flertalet av dessa medlemmar via kollektivt medlemskap före 1996 kan kyrkan leva relativt gott fortvarande.Däremot medlemsansökningarna sedan dess kommer via aktivt val av föräldrar blir allt färre och dessa lär få bära en stor börda i framtiden i en kyrka som försökt hänga med i ett sekulariserat samhälle.
Eller så blir den som högkyrkliga potentater ger uttryck av. En kyrka som går tillbaka till rötterna och som samlar alla kristna i en kyrklig gemenskap med biblisk värdegrund. Även om den sen kan tillåta mångfald och olikheter i uttryckssätt och traditioner, men den verkar inte kunna samlas kring altaret och gåvorna, om man inte ens vill dela bröd och vin med sina kristna systrar, hur är det då beställt med den kristna viljan gäller bara sina bröder som ledstjärnor.
Att prästen håller koll på sina församlingsmedlemmar är inte nytt egentligen, men när det börja likna
I Goebbels anda för att citera vad de själva brukar använda när andra håller koll på de själva har de koll på närvaro i svenska kyrkan. Blir jag smått mörkrädd över vår vikarierande präst Johan Herbertsson som håller koll på vilka medlemmar som besöker kyrkan och återfinns vederbörande inte ibland gudstjänstfirande krets verkar vederbörande likt ”kvinnan tiga i församlingen” men medlemsavgiften mottages med stor tacksamhet både från fromma kyrkobesökare som från en from socialist när det kommer till kritan. Sen hur många av dessa är mer eller mindre kristna (hur man nu kan mäta det) verkar Herbertsson och kanske de som idag under gemensam skrivning ironisera insändaren i detta media och på andra sajter på nätet
Herbertsson är en aktad doktorand i åsiktskretsar och som predikant i våra kyrkor flitigt förekommande och detta kanske beror på att hit söker/söks inte några kvinnliga präster. Även om flertalet präster i Mark idag erkänner kvinnliga präster äger rätt till sitt ämbete. Vill man inte utestänga de som inte acceptera detta utan väljer en smalare väg att inte aktivt verka till kvinnlig präst skulle utestänga dessa.
Så vem är kyrkan till för ställs av många som inte känner sig hemma i kyrkan längre, som de som styr och ställer efter egna värderingar känner dessa sig inte hemma även dessa. Är båda beroende av lojala kyrkoavgiftsmedlemmar som vill ha en kyrka mitt i byn och flertalet av dessa medlemmar via kollektivt medlemskap före 1996 kan kyrkan leva relativt gott fortvarande.Däremot medlemsansökningarna sedan dess kommer via aktivt val av föräldrar blir allt färre och dessa lär få bära en stor börda i framtiden i en kyrka som försökt hänga med i ett sekulariserat samhälle.
Eller så blir den som högkyrkliga potentater ger uttryck av. En kyrka som går tillbaka till rötterna och som samlar alla kristna i en kyrklig gemenskap med biblisk värdegrund. Även om den sen kan tillåta mångfald och olikheter i uttryckssätt och traditioner, men den verkar inte kunna samlas kring altaret och gåvorna, om man inte ens vill dela bröd och vin med sina kristna systrar, hur är det då beställt med den kristna viljan gäller bara sina bröder som ledstjärnor.
måndag 13 december 2010
Svenskarna går inte upp i ottan längre
Svenskarna går inte upp i ottan längre utan gör som påven
Allt färre orkar upp och sjunga "var hälsad, sköna morgonstund" vid julottan på juldagsmorgonen.
I stället väljer kyrkobesökarna att gå på midnattsmässan på julaftonen.
Tydligast är trenden i storstäderna och tätorterna, där julottan ofta slopas helt.
Inte ens ärkebiskop Anders Wejryd tänker fira in julen med ottegudstjänst.
Kristiina Ruuti på Svenska kyrkans informationsavdelning har för Expressens räkning kartlagt julfirandet i landets tretton stift. Siffrorna visar att midnattsmässan lockar tio gånger fler besökare än julottan.
- Tendensen är tydlig. Midnattsmässan blir mer och mer populär, inte minst i storstäderna och i tätorterna, säger hon.
Härnösands stift är ett bra exempel. Hela 750 personer kom till domkyrkans midnattsmässa i fjol, jämfört med 92 besökare på julottan.
- De åtta år som jag varit domprost här har det blivit fler midnattsmässebesökare varje år och färre och färre julottedeltagare, säger Tor Frylmark, domprost i Härnösand.
En tydlig skillnad är att deltagarna vid midnattsmässan är mycket yngre än julotteanhängarna.
- Det är också många hemvändare som besöker midnattsmässan och stannar kvar och pratar med varandra på kyrkbacken efteråt, säger Tor Frylmark.
Själv föredrar han också midnattsmässan framför julottan.
- Och i och med att jag är domprost kan jag bestämma själv vilken av dem jag vill leda. Jag väljer alltid midnattsmässan. Det är en fin avslutning på julaftonen att med nattvarden få visa att Gud blev människa i Jesus och det är roligt att vara med när det är så många kyrkobesökare.
Julottan har sedan medeltiden framför allt varit en nordisk tradition. I kyrkolagen från 1686 slogs det fast att ottan skulle börja klockan sex på morgonen. Människorna var vana att gå upp tidigt och syftet var att bönderna skulle hinna mjölka och ta hand om djuren före kyrkobesöket.
Blivande biskopen i Linköpings stift, Martin Modéus, har doktorerat på den sociala betydelsen av riter.
- Typiskt för i dag är att människor lägger in sina firanden när det passar. Riterna bottnar i ett behov. Traditionen finns inte där utan anledning. Riter kan hjälpa oss med övergångar och att markera något i livet, säger han.
Förr i tiden firade man julbön och julotta. Julbönen var på julaftonens eftermiddag och det passade bondebefolkningen väl.
- Men så kom "Kalle Anka" på julafton och flyttade på julbönen, skojar Martin Modéus.
- Men visst fanns det även midnattsmässor förr i tiden, säger Nils-Henrik Nilsson, som doktorerat i liturgik och är kyrkoherde i Adolf Fredriks församling i Stockholm.
- Problemet var bara att det var svårt att komma ifrån gården så sent på kvällen när man skulle upp och ta hand om djuren på morgonen.
- Det var egentligen först på 1970-talet som midnattsmässan började vinna mark.
- Jag ser flera orsaker till det. Dels började kyrkorna vara öppna på ett annat sätt. Vi fick fler anställda i församlingarna och människor började besöka kyrkan vid fler tillfällen än vid söndagens gudstjänst, säger Nils-Henrik Nilsson.
- Dels passar det många urbana människor bättre att avsluta julafton med ett kyrkobesök än att gå upp tidigt på morgonen.
I Adolf Fredriks kyrka i centrala Stockholm slopades julottan redan på 1970-talet. Kyrkan var bland de första i Sverige att inte erbjuda ottefirande.
Firandet av midnattsmässa ligger helt i linje med reformationens tanke om att församlingen ska vara aktiv i gudstjänsten och att det inte bara är prästen som ska leda firandet, förklarar kyrkoherden Nils-Henrik Nilsson.
Kyrkobesökarna är i dag inte heller lika starkt knutna till en församling som tidigare, utan väljer i det utbud som finns.
Den nya trenden är också en anpassning till den anglosaxiska och sydeuropeiska traditionen.
I flera andra länder i Europa är midnattsmässa mycket vanligare än julottan. SVT direktsänder varje julafton midnattsmässan från Peterskyrkan i Rom, som leds av påven Benedictus XVI.
Sådana internationella influenser påverkar naturligtvis också våra vanor, påpekar Oloph Bexell, professor i kyrkohistoria vid Uppsala universitet.
- Men midnattsmässan kom till av pastoralteologiska och inte av publikfriande skäl. Jesu födelse är så avgörande för hela kristendomen att man vill fira hans födelsedag så fort klockan slår tolv. Gud som är alltings upphov stiger plötsligt in och blir vanlig människa, säger professorn.
Nuförtiden inbillar vi oss lätt att dåtidens människor gick i kyrkan i allmänhet och på julottan i synnerhet för att de var tvungna.
Och visst var det sociala trycket starkt och samhället krävde att man visade upp intyg på att man tagit nattvard en gång om året för att man skulle kunna söka vissa jobb och utbildningar och anses vara en god samhällsmedborgare.
- Men det var inte närvaroplikt i kyrkan och det var aldrig så att alla i hushållet förväntades vara på samtliga gudstjänster.
- En del gick förstås av konvenansskäl, men de flesta besökte kyrkan och julottan för att de ville höra predikan och för att religionen fyllde ett behov hos dem, säger Oloph Bexell.
Förre ärkebiskopen K G Hammar har kanske en poäng när han påpekar att det var vanligare att folk kom i väg på julotta på den tiden då kvinnan i familjen gick upp tidigt och lagade frukost åt alla. Så ser samhället inte ut längre.
K G Hammar själv är morgontrött. Han tycker att det känns mer naturligt att gå på midnattsmässa än julotta. Kyrkan ska finnas till på de tider det passar människor, har han förklarat och han tycks få medhåll av sin efterträdare, nuvarande ärkebiskopen Anders Wejryd.
- Ottan hörde mycket till det gamla bondesamhället. Den har alltid varit viktigare på landet än i stan och stämningsfullare med slädar än med sandiga gator. I stan hade man inga mjölkkor och då blev julbönen på julaftonseftermiddagen i stället den stora gudstjänsten på många håll, säger Anders Wejryd.
Betydelsen av nattvarden har också ökat de senaste decennierna. Och den får man bara på midnattsmässan, inte på julottan.
- Fler vill delta och uppleva det som inte täcks av ord, menar ärkebiskopen.
Och, ja, även han väljer midnattsmässan framför julottan.
I år går han till midnattsmässan i Uppsala domkyrka tillsammans med familjen. Anders Wejryd uppskattar midnattsmässans lugn och att få avsluta en lång dag med "det stora, glada, innerliga firandet".
- Men en riktig otta klockan fyra på juldagsmorgonen kan också vara fin. Det ska vara mörkt när Jesusljusen tänds! säger han.
Är julottan helt nedlagd alltså?
Nej, på sina håll lever traditionen kvar. Inte överraskande hittar vi ett exempel i "Bibelbältet". I Älmeboda kyrka i Småland håller man julotta redan klockan fyra på morgonen.
Men midnattsmässan fortsätter att växa. I Härnösand uppmanar domprosten kyrkobesökarna att komma i god tid om de vill vara med på årets mässa.
Domkyrkan renoveras nämligen så det är färre sittplatser än vanligt - samtidigt som deltagare blir fler för varje år. Julottan behöver man inte köa för.
- På sikt kommer nog julottan att försvinna, spår domprosten Tor Frylmark.
Av Karin Sörbring
karin.sorbring@expressen.se
Allt färre orkar upp och sjunga "var hälsad, sköna morgonstund" vid julottan på juldagsmorgonen.
I stället väljer kyrkobesökarna att gå på midnattsmässan på julaftonen.
Tydligast är trenden i storstäderna och tätorterna, där julottan ofta slopas helt.
Inte ens ärkebiskop Anders Wejryd tänker fira in julen med ottegudstjänst.
Kristiina Ruuti på Svenska kyrkans informationsavdelning har för Expressens räkning kartlagt julfirandet i landets tretton stift. Siffrorna visar att midnattsmässan lockar tio gånger fler besökare än julottan.
- Tendensen är tydlig. Midnattsmässan blir mer och mer populär, inte minst i storstäderna och i tätorterna, säger hon.
Härnösands stift är ett bra exempel. Hela 750 personer kom till domkyrkans midnattsmässa i fjol, jämfört med 92 besökare på julottan.
- De åtta år som jag varit domprost här har det blivit fler midnattsmässebesökare varje år och färre och färre julottedeltagare, säger Tor Frylmark, domprost i Härnösand.
En tydlig skillnad är att deltagarna vid midnattsmässan är mycket yngre än julotteanhängarna.
- Det är också många hemvändare som besöker midnattsmässan och stannar kvar och pratar med varandra på kyrkbacken efteråt, säger Tor Frylmark.
Själv föredrar han också midnattsmässan framför julottan.
- Och i och med att jag är domprost kan jag bestämma själv vilken av dem jag vill leda. Jag väljer alltid midnattsmässan. Det är en fin avslutning på julaftonen att med nattvarden få visa att Gud blev människa i Jesus och det är roligt att vara med när det är så många kyrkobesökare.
Julottan har sedan medeltiden framför allt varit en nordisk tradition. I kyrkolagen från 1686 slogs det fast att ottan skulle börja klockan sex på morgonen. Människorna var vana att gå upp tidigt och syftet var att bönderna skulle hinna mjölka och ta hand om djuren före kyrkobesöket.
Blivande biskopen i Linköpings stift, Martin Modéus, har doktorerat på den sociala betydelsen av riter.
- Typiskt för i dag är att människor lägger in sina firanden när det passar. Riterna bottnar i ett behov. Traditionen finns inte där utan anledning. Riter kan hjälpa oss med övergångar och att markera något i livet, säger han.
Förr i tiden firade man julbön och julotta. Julbönen var på julaftonens eftermiddag och det passade bondebefolkningen väl.
- Men så kom "Kalle Anka" på julafton och flyttade på julbönen, skojar Martin Modéus.
- Men visst fanns det även midnattsmässor förr i tiden, säger Nils-Henrik Nilsson, som doktorerat i liturgik och är kyrkoherde i Adolf Fredriks församling i Stockholm.
- Problemet var bara att det var svårt att komma ifrån gården så sent på kvällen när man skulle upp och ta hand om djuren på morgonen.
- Det var egentligen först på 1970-talet som midnattsmässan började vinna mark.
- Jag ser flera orsaker till det. Dels började kyrkorna vara öppna på ett annat sätt. Vi fick fler anställda i församlingarna och människor började besöka kyrkan vid fler tillfällen än vid söndagens gudstjänst, säger Nils-Henrik Nilsson.
- Dels passar det många urbana människor bättre att avsluta julafton med ett kyrkobesök än att gå upp tidigt på morgonen.
I Adolf Fredriks kyrka i centrala Stockholm slopades julottan redan på 1970-talet. Kyrkan var bland de första i Sverige att inte erbjuda ottefirande.
Firandet av midnattsmässa ligger helt i linje med reformationens tanke om att församlingen ska vara aktiv i gudstjänsten och att det inte bara är prästen som ska leda firandet, förklarar kyrkoherden Nils-Henrik Nilsson.
Kyrkobesökarna är i dag inte heller lika starkt knutna till en församling som tidigare, utan väljer i det utbud som finns.
Den nya trenden är också en anpassning till den anglosaxiska och sydeuropeiska traditionen.
I flera andra länder i Europa är midnattsmässa mycket vanligare än julottan. SVT direktsänder varje julafton midnattsmässan från Peterskyrkan i Rom, som leds av påven Benedictus XVI.
Sådana internationella influenser påverkar naturligtvis också våra vanor, påpekar Oloph Bexell, professor i kyrkohistoria vid Uppsala universitet.
- Men midnattsmässan kom till av pastoralteologiska och inte av publikfriande skäl. Jesu födelse är så avgörande för hela kristendomen att man vill fira hans födelsedag så fort klockan slår tolv. Gud som är alltings upphov stiger plötsligt in och blir vanlig människa, säger professorn.
Nuförtiden inbillar vi oss lätt att dåtidens människor gick i kyrkan i allmänhet och på julottan i synnerhet för att de var tvungna.
Och visst var det sociala trycket starkt och samhället krävde att man visade upp intyg på att man tagit nattvard en gång om året för att man skulle kunna söka vissa jobb och utbildningar och anses vara en god samhällsmedborgare.
- Men det var inte närvaroplikt i kyrkan och det var aldrig så att alla i hushållet förväntades vara på samtliga gudstjänster.
- En del gick förstås av konvenansskäl, men de flesta besökte kyrkan och julottan för att de ville höra predikan och för att religionen fyllde ett behov hos dem, säger Oloph Bexell.
Förre ärkebiskopen K G Hammar har kanske en poäng när han påpekar att det var vanligare att folk kom i väg på julotta på den tiden då kvinnan i familjen gick upp tidigt och lagade frukost åt alla. Så ser samhället inte ut längre.
K G Hammar själv är morgontrött. Han tycker att det känns mer naturligt att gå på midnattsmässa än julotta. Kyrkan ska finnas till på de tider det passar människor, har han förklarat och han tycks få medhåll av sin efterträdare, nuvarande ärkebiskopen Anders Wejryd.
- Ottan hörde mycket till det gamla bondesamhället. Den har alltid varit viktigare på landet än i stan och stämningsfullare med slädar än med sandiga gator. I stan hade man inga mjölkkor och då blev julbönen på julaftonseftermiddagen i stället den stora gudstjänsten på många håll, säger Anders Wejryd.
Betydelsen av nattvarden har också ökat de senaste decennierna. Och den får man bara på midnattsmässan, inte på julottan.
- Fler vill delta och uppleva det som inte täcks av ord, menar ärkebiskopen.
Och, ja, även han väljer midnattsmässan framför julottan.
I år går han till midnattsmässan i Uppsala domkyrka tillsammans med familjen. Anders Wejryd uppskattar midnattsmässans lugn och att få avsluta en lång dag med "det stora, glada, innerliga firandet".
- Men en riktig otta klockan fyra på juldagsmorgonen kan också vara fin. Det ska vara mörkt när Jesusljusen tänds! säger han.
Är julottan helt nedlagd alltså?
Nej, på sina håll lever traditionen kvar. Inte överraskande hittar vi ett exempel i "Bibelbältet". I Älmeboda kyrka i Småland håller man julotta redan klockan fyra på morgonen.
Men midnattsmässan fortsätter att växa. I Härnösand uppmanar domprosten kyrkobesökarna att komma i god tid om de vill vara med på årets mässa.
Domkyrkan renoveras nämligen så det är färre sittplatser än vanligt - samtidigt som deltagare blir fler för varje år. Julottan behöver man inte köa för.
- På sikt kommer nog julottan att försvinna, spår domprosten Tor Frylmark.
Av Karin Sörbring
karin.sorbring@expressen.se
fredag 10 december 2010
Svenska kyrkan fortsätter tappa medlemmar
Svenska kyrkan har förlorat färre medlemmar det senaste året än vad som skedde 2009. Nettoförlusten när det gäller in- och utträden är 52 106 jämfört med 66 860 för 2009. Detta visar sammanställningen av statistik från alla församlingar, som snart blir offentlig och som tidningen Dagen redovisar idag
Mätningen gäller perioden 1 november 2009 till sista oktober 2010. Under den perioden gick 58 008 medlemmar ur kyrkan, medan 5 902 sökte inträde.
Perioden före (mellan 1 nov 2008 och 31 okt 2009) var det ett ovanligt stort antal utträden. Då lämnade 73 396 personer Svenska kyrkan. Det är den näst högsta siffran under 2000-talet, och en orsak kan ha varit debatten kring samkönade vigslar. Det är bara siffran för år 2004 som är större, nämligen 79 032. Årets siffra är nere på mer "normala" nivå.
Dessa siffror är en sanning med modifikation då det redovisas inte antal medlemmar som avlidit och därmed försvinner som medlemmar kan innebära ännu större medlemsbortfall. På plussidan finns även inte antal döpta som plussar på antal medlemmar. Därav finns det ett mörkertal som i visa församlingar kan betyda att medlemtappet är ännu större.
Jag frågade på fullmäktige mötet i nov och fick som svar att Surteby-Kattunga samfällighet har ca 30 utträden men lika många lär ha avlidit under 2010 skulle detta vara ca 60 medlemmar som försvunnet. I och samfälligheten finns knappt 3000 medlemmar och då blir detta 2%
Antal utträden: som jag hittat på svenska kyrkan In- och utträden 1970 – 2009 plus 2010 siffran från tidningen dagen
2000 18 751
2001 57 653
2002 44 760
2003 59 004
2004 79 032
2005 68 823
2006 57 351
2007 56174
2008 50 360
2009 73 396
2010 58 008
Mätningen gäller perioden 1 november 2009 till sista oktober 2010. Under den perioden gick 58 008 medlemmar ur kyrkan, medan 5 902 sökte inträde.
Perioden före (mellan 1 nov 2008 och 31 okt 2009) var det ett ovanligt stort antal utträden. Då lämnade 73 396 personer Svenska kyrkan. Det är den näst högsta siffran under 2000-talet, och en orsak kan ha varit debatten kring samkönade vigslar. Det är bara siffran för år 2004 som är större, nämligen 79 032. Årets siffra är nere på mer "normala" nivå.
Dessa siffror är en sanning med modifikation då det redovisas inte antal medlemmar som avlidit och därmed försvinner som medlemmar kan innebära ännu större medlemsbortfall. På plussidan finns även inte antal döpta som plussar på antal medlemmar. Därav finns det ett mörkertal som i visa församlingar kan betyda att medlemtappet är ännu större.
Jag frågade på fullmäktige mötet i nov och fick som svar att Surteby-Kattunga samfällighet har ca 30 utträden men lika många lär ha avlidit under 2010 skulle detta vara ca 60 medlemmar som försvunnet. I och samfälligheten finns knappt 3000 medlemmar och då blir detta 2%
Antal utträden: som jag hittat på svenska kyrkan In- och utträden 1970 – 2009 plus 2010 siffran från tidningen dagen
2000 18 751
2001 57 653
2002 44 760
2003 59 004
2004 79 032
2005 68 823
2006 57 351
2007 56174
2008 50 360
2009 73 396
2010 58 008
söndag 26 september 2010
Kyrkomötet
Till kyrkomötet finns ett antal motioner om att svenska kyrkan skall ut och missionera i Sverige. Vid närmare eftertanke kanske på sin plats med hänsyn till det spända läge som råder i vårt land nu efter att SD kommit in i riksdagen och dessutom finns sedan tidigare på kyrkomötet.
Sverige demokraternas partiledare Jimmie Åkesson på Aftonbladet Debatt: Muslimerna är vårt största utländska hot.
Behövs mission i Sverige och muslimerna skulle vara ett hot. Ja då kommer SD få en plattform på kyrkomötet och ett argument i debatten om nu SD är ett kyrkopolitiskt parti med kyrklig förankring.
Dessutom så är frågan aktuell i svensk politik den närmaste tiden
Inga romer kvar till vintern
Det är inte bara i Frankrike som romernas situation är på agendan och detta blir en test på svenskarna säger nej till främlingsfientlighetspolitik
Den 15 oktober ska det vara utrett om romerna på Möllstorps camping får stanna i Sverige eller inte.
Sverige demokraternas partiledare Jimmie Åkesson på Aftonbladet Debatt: Muslimerna är vårt största utländska hot.
Behövs mission i Sverige och muslimerna skulle vara ett hot. Ja då kommer SD få en plattform på kyrkomötet och ett argument i debatten om nu SD är ett kyrkopolitiskt parti med kyrklig förankring.
Dessutom så är frågan aktuell i svensk politik den närmaste tiden
Inga romer kvar till vintern
Det är inte bara i Frankrike som romernas situation är på agendan och detta blir en test på svenskarna säger nej till främlingsfientlighetspolitik
Den 15 oktober ska det vara utrett om romerna på Möllstorps camping får stanna i Sverige eller inte.
tisdag 21 september 2010
Sverige består bara av invandrare
Egentligen är vi inte ens svenska själva för enligt bibliskt synsätt skulle vi vara araber hela bunten efter Babylons torn rasat folket började tala olika tungomål och skingras.
Nu är detta förvisso en metafor från den babyloniska fångenskapen av judarna blev Babylon i Bibeln som inträffade några tusentals år f.Kr
Det fanns människor är före denna händelse dock kan de första människorna först kommit till Sverige tidigast för 12000 – 13 000 år sedan
Moderna människor bebodde sannolikt inte Skandinavien innan istiden, Senaste istiden inträffade för 110 000 år sedan och slutade för 10 000 år sedan
De tidigaste spår vi idag känner till är 12 000-13 000 år gamla. Endast ett fåtal spår från senpaleolitkum finns i Sverige och då uteslutande ifrån Skåne. Iså fall är vi danskar från början och kanske mer syd europärer
Nu är detta förvisso en metafor från den babyloniska fångenskapen av judarna blev Babylon i Bibeln som inträffade några tusentals år f.Kr
Det fanns människor är före denna händelse dock kan de första människorna först kommit till Sverige tidigast för 12000 – 13 000 år sedan
Moderna människor bebodde sannolikt inte Skandinavien innan istiden, Senaste istiden inträffade för 110 000 år sedan och slutade för 10 000 år sedan
De tidigaste spår vi idag känner till är 12 000-13 000 år gamla. Endast ett fåtal spår från senpaleolitkum finns i Sverige och då uteslutande ifrån Skåne. Iså fall är vi danskar från början och kanske mer syd europärer
fredag 10 september 2010
Kvinnoprästmotståndet blomstrar
Kvinnliga präster har under den senaste tiden fått mer hatbrev än förr. Orsaken är att Finland får sin första kvinnliga biskop på lördag då Irja Askola vigs till ämbetet i Helsingfors stift.
Över 50 år har detta pågått i Sverige om kvinnliga prästämbetet så ingen lär väl vara överraskad att detta händer även i Finland.
Över 50 år har detta pågått i Sverige om kvinnliga prästämbetet så ingen lär väl vara överraskad att detta händer även i Finland.
Samvetsbiskopar erkänna sina gamla synder
I Sverige börjar man samvetsbiskopar erkänna sina gamla synder gällande sitt kvinnoprästmotstånd
Hans Stiglunds brottning med ämbetsfrågan Under Framtidsforum i Piteå fick de nära 1 300 åhörarna vara med om ett gripande samtal mellan Luleås stifts biskop Hans Stiglund och Göteborgs domprost Karin Burstrand – bland annat om hur Hans Stiglund 1989 slet med ämbetsfrågan under stor dramatik och vånda.
Hans Stiglunds brottning med ämbetsfrågan Under Framtidsforum i Piteå fick de nära 1 300 åhörarna vara med om ett gripande samtal mellan Luleås stifts biskop Hans Stiglund och Göteborgs domprost Karin Burstrand – bland annat om hur Hans Stiglund 1989 slet med ämbetsfrågan under stor dramatik och vånda.
måndag 9 augusti 2010
Dag Sandahl tänker testa gränserna
Eller så vänder han prästakappan efter vinden för att få vara med och testa gränserna då han har förklarat sig beredd att prästviga kvinnor lär det nog finnas en "Brasklapp" i detta
För någon annan åsikt om sin övertygelse har han inte utan det är gamla Sandahl som utåt vänder sin prästkappa likt vinden blåser men insidan är sig lik – Min vetenskapliga insikt står kvar, den som jag blev docent på.säger han till Kyrkans Tidning
– Jag går aldrig emot min övertygelse. Men som biskop ska man pröva folks kallelse, och jag tar allvarligt på kallelsen. Då han anser kyrkan har varit ointresserad av att pröva kallelsen.
Så om Sandahl eventuellt skulle bli biskop kommer den verkliga prövningen som biskop får kvinnliga kandidater framför sig som säger att hon har en kallelse att bli präst vad händer då?
– Ja, och den prövningen skulle jag ta ohyggligt allvarligt, säger Dag Sandahl.
Men det är samma övertygelse som han hade innan som gäller blir det konflikt mellan Sandahl lära och Guds kallelse som kandidaten fått.
Skall man sen förlita sig på det kyrkopolitiska handlingsprogram han står bakom lär det även bli kvinnoprästmotståndare vigda i Växjö stift
För någon annan åsikt om sin övertygelse har han inte utan det är gamla Sandahl som utåt vänder sin prästkappa likt vinden blåser men insidan är sig lik – Min vetenskapliga insikt står kvar, den som jag blev docent på.säger han till Kyrkans Tidning
– Jag går aldrig emot min övertygelse. Men som biskop ska man pröva folks kallelse, och jag tar allvarligt på kallelsen. Då han anser kyrkan har varit ointresserad av att pröva kallelsen.
Så om Sandahl eventuellt skulle bli biskop kommer den verkliga prövningen som biskop får kvinnliga kandidater framför sig som säger att hon har en kallelse att bli präst vad händer då?
– Ja, och den prövningen skulle jag ta ohyggligt allvarligt, säger Dag Sandahl.
Men det är samma övertygelse som han hade innan som gäller blir det konflikt mellan Sandahl lära och Guds kallelse som kandidaten fått.
Skall man sen förlita sig på det kyrkopolitiska handlingsprogram han står bakom lär det även bli kvinnoprästmotståndare vigda i Växjö stift
måndag 19 juli 2010
Kvinnliga präster och pedofiler jämställs av Vatikanen
Kvinnliga präster och pedofiler jämställs av Vatikanen och dessa är ett brott mot den rätta tron.
Tycker mig hört liknande uttalande fast kanske lite inlindat från konservativa kyrkliga företrädare i de s.k. kyrkliga sidorganisationer utan insyn från svenska kyrkan men med full insyn i svenska kyrkan.
Följande saxat från Kyrkans tidning webb
Kritiseras för att jämställa kvinnopräster med pedofili
Vatikanen får kritik för att ta upp frågan om kvinnliga präster – enligt formuleringen ett av de allvarligaste brotten mot den sanna tron – i samma dokument som man skärper reglerna för sexuella övergrepp och pedofili.
Det var under torsdagen som Vatikanen publicerade dokumentet med skärpta regler för övergrepp mot barn. Bland annat har preskriptionstiden höjts från tio till tjugo år. Också prästers innehav av barnpornografi blir straffbart enligt de nya reglerna.
I samma dokument tar Vatikanen ställning till frågan om kvinnliga präster. Efter att flera biskopar hört av sig till Vatikanen och vädjat om att kyrkan ska tänka om angående kvinnligt prästerskap, så skärper alltså Vatikanen buden ännu mer och skriver att kvinnliga präster är ett brott mot den rätta tron.
Att de två sakerna tas upp i samma dokument, och att kvinnliga präster beskrivs som ett allvarligt brott, har upprört många.
- Det är två helt olika frågor som hänger ihop i sina rottrådar, hårdast är det nog för de kvinnor som vill göra prästtjänst att bli parallelliserade med de som begår sexuella övergrepp, säger Cristina Grenholm, chefsteolog vid Svenska kyrkan till Svenska dagbladet.
Men enligt Maria Hasselgren, pressansvarig vid Stockholms katolska stift, hör de båda frågorna inte alls ihop.
- Man har velat reda ut vem som ska hantera vad inom Vatikanen, samtidigt som hanteringen av sexuella övergrepp skärps, säger hon till Svenska dagbladet.
/KT
Tycker mig hört liknande uttalande fast kanske lite inlindat från konservativa kyrkliga företrädare i de s.k. kyrkliga sidorganisationer utan insyn från svenska kyrkan men med full insyn i svenska kyrkan.
Följande saxat från Kyrkans tidning webb
Kritiseras för att jämställa kvinnopräster med pedofili
Vatikanen får kritik för att ta upp frågan om kvinnliga präster – enligt formuleringen ett av de allvarligaste brotten mot den sanna tron – i samma dokument som man skärper reglerna för sexuella övergrepp och pedofili.
Det var under torsdagen som Vatikanen publicerade dokumentet med skärpta regler för övergrepp mot barn. Bland annat har preskriptionstiden höjts från tio till tjugo år. Också prästers innehav av barnpornografi blir straffbart enligt de nya reglerna.
I samma dokument tar Vatikanen ställning till frågan om kvinnliga präster. Efter att flera biskopar hört av sig till Vatikanen och vädjat om att kyrkan ska tänka om angående kvinnligt prästerskap, så skärper alltså Vatikanen buden ännu mer och skriver att kvinnliga präster är ett brott mot den rätta tron.
Att de två sakerna tas upp i samma dokument, och att kvinnliga präster beskrivs som ett allvarligt brott, har upprört många.
- Det är två helt olika frågor som hänger ihop i sina rottrådar, hårdast är det nog för de kvinnor som vill göra prästtjänst att bli parallelliserade med de som begår sexuella övergrepp, säger Cristina Grenholm, chefsteolog vid Svenska kyrkan till Svenska dagbladet.
Men enligt Maria Hasselgren, pressansvarig vid Stockholms katolska stift, hör de båda frågorna inte alls ihop.
- Man har velat reda ut vem som ska hantera vad inom Vatikanen, samtidigt som hanteringen av sexuella övergrepp skärps, säger hon till Svenska dagbladet.
/KT
fredag 16 juli 2010
Oasmöte i Borås
Oasmöte i Borås och som vanligt på Oasrörelsens möten tillåts inga kvinnor att predika eller leda gudstjänster. Det är ett policybeslut som rörelsen har tagit.
Oasrörelsen hållning att inte låta kvinnor leda gudstjänster under mötena försvaras med att mötena är ju för att alla, även de högkyrkliga ska kunna vara med, säger han. Vilket betyder i klartext att skulle en kvinna predika skulle kvinnoprästmotståndarna tvingas stanna hemma.
Att inga kvinnliga präster tillåtes medverka kallar inte Oasrörelsen för diskriminering utan detta är ett smärtsamt val även om det finns de som är för kvinnliga präster. Kvinnliga präster är välkomma som besökare och gör så också ibland men för att kunna samla alla så har Oasrörelsen denna policy.
Oasrörelsen hållning att inte låta kvinnor leda gudstjänster under mötena försvaras med att mötena är ju för att alla, även de högkyrkliga ska kunna vara med, säger han. Vilket betyder i klartext att skulle en kvinna predika skulle kvinnoprästmotståndarna tvingas stanna hemma.
Att inga kvinnliga präster tillåtes medverka kallar inte Oasrörelsen för diskriminering utan detta är ett smärtsamt val även om det finns de som är för kvinnliga präster. Kvinnliga präster är välkomma som besökare och gör så också ibland men för att kunna samla alla så har Oasrörelsen denna policy.
torsdag 1 juli 2010
Manifest för samvetsfrihet
Konservativa krafter vill även detta valår blanda sig i valrörelsen märks då en grupp har bildadats där de uppmanar alla med makt och inflytande i Sverige att stå för människovärdet, respektera den klassiska äktenskapssynen och skydda allas rätt till samvets- och religionsfrihet.
En koll på vilka de är finner vi 19 män och 4 kvinnor som vi ofta hör i debatten som är då emot det mesta svenska kyrkan i dagsläget sysslar med har startat ett upprop för äktenskapet, människovärdet, religions och samvetsfrihet handla det om sitt egna samvete skall kännas lättare att bära och skylla på andras samvete bör rannsakas
Anders Arborelius, biskop Katolska kyrkan
Benjamin Atas, ärkebiskop Syrisk-ortodoxa kyrkan
Anders Blåberg, missionsdirektor EFK
Bo Brander, studentpräst St Ansgar
Erika Cyrillus, chefredaktör Budbäraren
Ulf Ekman, pastor Trosrörelsen
Björn Fjärstedt, biskop em Svenska kyrkan
Stefan Gustavsson, generalsekreterare SEA
Sten-Gunnar Hedin, pastor Pingströrelsen
Yngve Kalin, präst Svenska kyrkan
Carl-Erik Sahlberg, direktor S:ta Clara
Dan Salomonsson, pastor Pingströrelsen
Elisabeth Sandlund, chefredaktör Dagen
Anders Sjöberg, tidigare missionsföreståndare EFS
Felicia Svaeren, chefredaktör Världen idag
Tuve Skånberg, direktor Claphaminstitutet och pastor Svenska missionskyrkan
Stefan Swärd, pastor EFK
Mats Tunehag, utrikeskorrespondent Världen idag
Hans Weichbrodt, inspiratör OAS-rörelsen
Dag Wilund, ordförande ICCC
Daniel R Älvebrandt, generalsekreterare Credo
Siewert Öholm, journalist
Thomas Österberg, opinionsredaktör Dagen
Gå in på hemsidan var och en gör sin tolkning av uppropet och ställ gärna frågan var är syftet bakom detta
En koll på vilka de är finner vi 19 män och 4 kvinnor som vi ofta hör i debatten som är då emot det mesta svenska kyrkan i dagsläget sysslar med har startat ett upprop för äktenskapet, människovärdet, religions och samvetsfrihet handla det om sitt egna samvete skall kännas lättare att bära och skylla på andras samvete bör rannsakas
Anders Arborelius, biskop Katolska kyrkan
Benjamin Atas, ärkebiskop Syrisk-ortodoxa kyrkan
Anders Blåberg, missionsdirektor EFK
Bo Brander, studentpräst St Ansgar
Erika Cyrillus, chefredaktör Budbäraren
Ulf Ekman, pastor Trosrörelsen
Björn Fjärstedt, biskop em Svenska kyrkan
Stefan Gustavsson, generalsekreterare SEA
Sten-Gunnar Hedin, pastor Pingströrelsen
Yngve Kalin, präst Svenska kyrkan
Carl-Erik Sahlberg, direktor S:ta Clara
Dan Salomonsson, pastor Pingströrelsen
Elisabeth Sandlund, chefredaktör Dagen
Anders Sjöberg, tidigare missionsföreståndare EFS
Felicia Svaeren, chefredaktör Världen idag
Tuve Skånberg, direktor Claphaminstitutet och pastor Svenska missionskyrkan
Stefan Swärd, pastor EFK
Mats Tunehag, utrikeskorrespondent Världen idag
Hans Weichbrodt, inspiratör OAS-rörelsen
Dag Wilund, ordförande ICCC
Daniel R Älvebrandt, generalsekreterare Credo
Siewert Öholm, journalist
Thomas Österberg, opinionsredaktör Dagen
Gå in på hemsidan var och en gör sin tolkning av uppropet och ställ gärna frågan var är syftet bakom detta
onsdag 12 maj 2010
Inbördeskriget i svenska kyrkan II
Anders Sjöberg, ersättare i Kyrkomötet för Frimodig kyrka i Uppsala stift har valts till ordförande i Svenska Evangeliska Alliansen (SEA)
Frimodig kyrka ledamöter frimodiga ut i fingerspetsarna som tycker sig ha tolkningsföreträde när de ifrågasätts. Samtidigt hoppar de mellan tuvorna där gungflyn knappast bär. Är det inte dags att sätta ner fötterna vad de hör hemma i svenska kyrkan verkar de inte trivas men de sitter gärna med vid det dukade bordet.
Det finns Frimodig kyrka ledamöter som har kritiserat på kyrkomötet bidrag till organisationer inom svenska kyrkan och ifrågasatt deras existens men sen hoppar de rakt in och samarbeta med utomstående organisationer tala om dubbelmoral
Vi på västkusten är dessutom "nedlusade" av sympatisörer till Frimodig kyrka som sitter med i styrande organ och sen står de med ena foten i andra utomstående kyrkliga organisationer och gärna inbjudar dessa till församlingsafton m.m.
Frimodig kyrka ledamöter frimodiga ut i fingerspetsarna som tycker sig ha tolkningsföreträde när de ifrågasätts. Samtidigt hoppar de mellan tuvorna där gungflyn knappast bär. Är det inte dags att sätta ner fötterna vad de hör hemma i svenska kyrkan verkar de inte trivas men de sitter gärna med vid det dukade bordet.
Det finns Frimodig kyrka ledamöter som har kritiserat på kyrkomötet bidrag till organisationer inom svenska kyrkan och ifrågasatt deras existens men sen hoppar de rakt in och samarbeta med utomstående organisationer tala om dubbelmoral
Vi på västkusten är dessutom "nedlusade" av sympatisörer till Frimodig kyrka som sitter med i styrande organ och sen står de med ena foten i andra utomstående kyrkliga organisationer och gärna inbjudar dessa till församlingsafton m.m.
tisdag 11 maj 2010
Inbördeskriget i svenska kyrkan
Det pågår ett inbördeskrig i svenska kyrkan och detta förnekas trotts det avslöjas flera gånger fortgår det år ut och år in.
I markbladet v 18 finns en insändare "kristna konkurrenter" skriven av en "Blivande ateist" med andledning av en annons från Kyrkliga förbundet.som inbjödtill en samling i Öxabäck.
Den minnesgode kommer nog ihåg förra gången som Öxabäck församling figurerade i inbördeskriget i svenska kyrkan radioprogrammet Kaliber granskade den konservativa rörelsen inom Svenska kyrkan.
Nog för det ligger en hel del sanning i insändaren även om skribenten har blandat ihop organisationer så skriver ”Blivande ateist” om ett kamouflerat möte i Öxabäck församlingshem den 24 april anordnat av Kyrkliga Förbundets lokalavdelning (KFL) i Mark Att mötet andades Missionsprovinsen anda och att det går lätt att finna kopplingar mellan Kyrkliga Förbundet (KF), Församlingsfakulteten (FF) Missionsprovinsen(MP och Lutherstiftelsen (LS)
Det blir sk. västgötaklimax när Pekka Heikkinen (PH) leder gudstjänsten, han har varit verksam i Öxabäck som präst. Och var med att bilda MP, dessutom ledamot av MP provinskonventet. I april 2004 avslöjades det att kollekter i Öxabäck församling mfl, upptogs i kyrkan till LS och deras prästkassa som utbilda och ger lönebidrag till präster ej vigda i svenska kyrkan p.g.a. sitt kvinnoprästmotstånd. Även KF har en prästkassa som finansierar utbildning och lönebidrag till präster i MP och KF gudstjänstgemenskaper som i sin tur får/fått sin utbildning på FF i Gbg. Johannes Hellberg är rektor vilket även Imberg varit som nämns i insändaren. Samarbetet mellan FF och KF, tillsammans bedriver de olika kurser via. Bibelskolan och Lärljungaskolan där bl.a. Andreas Eklund, Johannes Hellberg, Katrina Imberg, Bengt Birgersson, Roland Gustafsson, m.fl. medverkar. KF har ingen biskop Roland Gustavsson är dock nyligen vald till biskop i MP
KF ingår i en paraplyorganisation utanför svenska kyrkan insyn men med fullt insyn i den. I Gbg stift finns en allians mellan präster och ledamöter i församlingarna som har kopplingar till Peter Isaac Beens stiftelse (som driver FF) och styrelsen för LS och KF som under de senaste 50 åren har varit omskrivna för konflikter och debatter om kvinnoprästfrågan
KF, LS och MP har inga egna gudstjänstgemenskaper lokalt, ett visst samarbete finns med Arken i Borås som i sin tur har kontakt med MP. Gästpredikanter är både PH och ordf. i KFL avd Ingemar Svenungsson. PH gästpredikar även i LS och MP gudstjänster i Gbgs området, Norra Bohuslän och Dalsland. Deras medlemmar och sympatisörer finns i våra församlingar dels som präster men även som kyrkoråds ledamöter. Via Frimodig kyrka har de fått en plattform att stå på. Att förhindra uthyrning till KF går inte. Det råder yttrande och mötesfrihet i vårt land där kyrkan ingår och inte ens Sverige Demokraterna går att hindra för att hålla en kyrklig appell kring ”Färdernas Kyrka” som finns representerad på kyrkomötet.
Så visst ”Blivande ateist” anknytningarna mellan KF och MP mfl har åter avslöjat inbördeskriget i svenska kyrkan pågår fortvarande i Öxabäck och även i andra församlingar där KF präster och medlemmar återfinns uppträder de i Gbg stift som siamesiska tvillingar. I visa församlingar har de frimodiga tagit över och övriga förväntas betala deras församling/gudstjänstverksamhet.
I markbladet v 18 finns en insändare "kristna konkurrenter" skriven av en "Blivande ateist" med andledning av en annons från Kyrkliga förbundet.som inbjödtill en samling i Öxabäck.
Den minnesgode kommer nog ihåg förra gången som Öxabäck församling figurerade i inbördeskriget i svenska kyrkan radioprogrammet Kaliber granskade den konservativa rörelsen inom Svenska kyrkan.
Nog för det ligger en hel del sanning i insändaren även om skribenten har blandat ihop organisationer så skriver ”Blivande ateist” om ett kamouflerat möte i Öxabäck församlingshem den 24 april anordnat av Kyrkliga Förbundets lokalavdelning (KFL) i Mark Att mötet andades Missionsprovinsen anda och att det går lätt att finna kopplingar mellan Kyrkliga Förbundet (KF), Församlingsfakulteten (FF) Missionsprovinsen(MP och Lutherstiftelsen (LS)
Det blir sk. västgötaklimax när Pekka Heikkinen (PH) leder gudstjänsten, han har varit verksam i Öxabäck som präst. Och var med att bilda MP, dessutom ledamot av MP provinskonventet. I april 2004 avslöjades det att kollekter i Öxabäck församling mfl, upptogs i kyrkan till LS och deras prästkassa som utbilda och ger lönebidrag till präster ej vigda i svenska kyrkan p.g.a. sitt kvinnoprästmotstånd. Även KF har en prästkassa som finansierar utbildning och lönebidrag till präster i MP och KF gudstjänstgemenskaper som i sin tur får/fått sin utbildning på FF i Gbg. Johannes Hellberg är rektor vilket även Imberg varit som nämns i insändaren. Samarbetet mellan FF och KF, tillsammans bedriver de olika kurser via. Bibelskolan och Lärljungaskolan där bl.a. Andreas Eklund, Johannes Hellberg, Katrina Imberg, Bengt Birgersson, Roland Gustafsson, m.fl. medverkar. KF har ingen biskop Roland Gustavsson är dock nyligen vald till biskop i MP
KF ingår i en paraplyorganisation utanför svenska kyrkan insyn men med fullt insyn i den. I Gbg stift finns en allians mellan präster och ledamöter i församlingarna som har kopplingar till Peter Isaac Beens stiftelse (som driver FF) och styrelsen för LS och KF som under de senaste 50 åren har varit omskrivna för konflikter och debatter om kvinnoprästfrågan
KF, LS och MP har inga egna gudstjänstgemenskaper lokalt, ett visst samarbete finns med Arken i Borås som i sin tur har kontakt med MP. Gästpredikanter är både PH och ordf. i KFL avd Ingemar Svenungsson. PH gästpredikar även i LS och MP gudstjänster i Gbgs området, Norra Bohuslän och Dalsland. Deras medlemmar och sympatisörer finns i våra församlingar dels som präster men även som kyrkoråds ledamöter. Via Frimodig kyrka har de fått en plattform att stå på. Att förhindra uthyrning till KF går inte. Det råder yttrande och mötesfrihet i vårt land där kyrkan ingår och inte ens Sverige Demokraterna går att hindra för att hålla en kyrklig appell kring ”Färdernas Kyrka” som finns representerad på kyrkomötet.
Så visst ”Blivande ateist” anknytningarna mellan KF och MP mfl har åter avslöjat inbördeskriget i svenska kyrkan pågår fortvarande i Öxabäck och även i andra församlingar där KF präster och medlemmar återfinns uppträder de i Gbg stift som siamesiska tvillingar. I visa församlingar har de frimodiga tagit över och övriga förväntas betala deras församling/gudstjänstverksamhet.
måndag 5 april 2010
I dag är det Annandag Påsk.
En kristen dag och då de som är i arbetsför ålder som inte går i kyrkan då, borde få gå till jobbet. Detta tycker Dag Sandahl på sin Blogg
Varför ska vi kristna genom att fira gudstjänst ge dem en ledig dag? .
Varför ska vi kristna genom att fira gudstjänst ge dem en ledig dag? .
onsdag 24 mars 2010
Är Sverige rasistisk enligt lagen?
Är svenska folket rasister utan att veta om det och är statsöverhuvudet medvetet om att de skall enligt lag måste ställa sig mot islam och fördöma denna religion?
Svenska statsöverhuvudet måste och skall enligt lag ställa sig mot islam och fördöma denna religion då Sverige antogs Augsburgska bekännelsen (Confessio Augustana) genom Uppsala möte beslutade 1593 och utgör fortfarande en stomme i Svenska kyrkan lära.
Var står kungahuset i frågan och vad tycker Viktoria och Daniel egentligen om detta. Ja vad står alla svenska kyrkans medlemmar i frågan egentligen om det är Augsburgska bekännelsen (Confessio Augustana) som är stomme i svenska kyrkan fortvarande?
Skulle nästan tror de uttala något åt detta håll.
Bara trams aldrig haft någon praktisk betydelse och att detta saknar någon betydelse idag. Denna lag och föreskrifter är en avlaga av fornstora dagar i kungariket Sverige.
Idag har vi ingen statskyrka och därmed i praktiken har denna lydelse ingen praktisk betydelse och dagens mångkulturella samhälle skulle detta vara omöjligt att hävda vara allenarådande.
Går det att hitta någon överhuvudtaget i riksdag eller i svenska kyrkan som anser dessa föreskrifter är gällande i praktiken för statsöverhuvudet eller att någon i riksdag eller svenska kyrkan ställer sig och fördömer det som egentligen är tolkningar om man bokstavligt studera Augsburgska bekännelsen (Confessio Augustana)
”Svea rikets lag” är alltså inte gällande i praktik utan bara i teori
I andra § 1809 års regeringsform stadgar det att hela den kungliga familjen av Sverige måste bekänna sig till den Augsburgska bekännelsen, i annat fall utesluts medlemmarna ur successionsordningen
Enligt successionsordningen i regeringsformen är det inte bara islam som skall fördömas utan "alla kätterier” såsom manikéerna vilka antogo två urprinciper i tillvaron, en god och en ond; likaså valentianerna, arianerna, eunomaianerna och muhammedanerna och alla andra dylika
Om nu inte Sverige är ett rasistisk land i praktiken är det fortvarande det enligt lagen finns det ett citat att ”det är skillnad på folk och folk” enligt lagboken är det dags att göra upp med det förflutna
Svenska statsöverhuvudet måste och skall enligt lag ställa sig mot islam och fördöma denna religion då Sverige antogs Augsburgska bekännelsen (Confessio Augustana) genom Uppsala möte beslutade 1593 och utgör fortfarande en stomme i Svenska kyrkan lära.
Var står kungahuset i frågan och vad tycker Viktoria och Daniel egentligen om detta. Ja vad står alla svenska kyrkans medlemmar i frågan egentligen om det är Augsburgska bekännelsen (Confessio Augustana) som är stomme i svenska kyrkan fortvarande?
Skulle nästan tror de uttala något åt detta håll.
Bara trams aldrig haft någon praktisk betydelse och att detta saknar någon betydelse idag. Denna lag och föreskrifter är en avlaga av fornstora dagar i kungariket Sverige.
Idag har vi ingen statskyrka och därmed i praktiken har denna lydelse ingen praktisk betydelse och dagens mångkulturella samhälle skulle detta vara omöjligt att hävda vara allenarådande.
Går det att hitta någon överhuvudtaget i riksdag eller i svenska kyrkan som anser dessa föreskrifter är gällande i praktiken för statsöverhuvudet eller att någon i riksdag eller svenska kyrkan ställer sig och fördömer det som egentligen är tolkningar om man bokstavligt studera Augsburgska bekännelsen (Confessio Augustana)
”Svea rikets lag” är alltså inte gällande i praktik utan bara i teori
I andra § 1809 års regeringsform stadgar det att hela den kungliga familjen av Sverige måste bekänna sig till den Augsburgska bekännelsen, i annat fall utesluts medlemmarna ur successionsordningen
Enligt successionsordningen i regeringsformen är det inte bara islam som skall fördömas utan "alla kätterier” såsom manikéerna vilka antogo två urprinciper i tillvaron, en god och en ond; likaså valentianerna, arianerna, eunomaianerna och muhammedanerna och alla andra dylika
Om nu inte Sverige är ett rasistisk land i praktiken är det fortvarande det enligt lagen finns det ett citat att ”det är skillnad på folk och folk” enligt lagboken är det dags att göra upp med det förflutna
tisdag 23 mars 2010
Kyrkkaffe med eftersmak
Dag Sandahl ryker ut till undsättning på sin blogg som fd yrkesmilitär lägger han sig i skyttegraven och försvar OAS rörelsens inspiratör Berit Simonsson medverkan vid ett kyrkkaffe i samband med Frimodig kyrka hade ett propaganda och valupptakts möte inför framtiden efter gudstjänsten i S:t Hans församling i Linköping.
Om detta var en uträknad gruppering är oklart att prästen Niklas Lüning efter gudstjänst inbjudit kyrkobesökarna till kyrkkaffe och vid detta kyrkkaffe har Berit Simonsson blivit inbjuden och tala om Andens eld. Går det förvisso hävda att tilltaget "att ge teologisk påfyllning under 30 minuter måste självfalle vara helt klandervärt" om det nu i så fall inte kostade något.
Men kanske kostade det skjortan istället och Frimodigkyrka fick gratis medverkan vid sitt eftermöte istället. Då det i normala fall kostar för ett fristående engagemang att låta BS inspirera församlingsmedlemmar t.e.x som vid detta kyrkkaffe deltagarna. 5000:– exkl moms. Resekostnader tillkommer enl. taxa från OAS rörelsen. Sen kan det visserligen vara så att BS ställde upp gratis då ändamålet helga medel och då är alla medel tillåtna.
Sen om det är falsk varudeklaration mår väl vara upp till betraktaren och de som hävda motsatsen lär hävda detta.Sandahl hävda nämligen att "Då ler nog Berit vänligt mot kamraterna i synd och nåd och vill det sig riktigt illa kan kyrkobesökarna fatta att denna kompetenta föreläsare faktiskt också i sin kyrkopolitiska gärning hör hemma i Frimodig kyrka". Det skulle vara intressant om Sandahl som präst i svenska kyrkan öppnade sin breda famn om andra nomineringsgrupper knacka på hos honom i hans kyrka. När det gäller FK så är det öppna famnen som gäller. Sverige Demokraterna och Frimodigkyrka har gemensamma grundsyner på kyrkomöte har jag hört så vem vet
Om detta var en uträknad gruppering är oklart att prästen Niklas Lüning efter gudstjänst inbjudit kyrkobesökarna till kyrkkaffe och vid detta kyrkkaffe har Berit Simonsson blivit inbjuden och tala om Andens eld. Går det förvisso hävda att tilltaget "att ge teologisk påfyllning under 30 minuter måste självfalle vara helt klandervärt" om det nu i så fall inte kostade något.
Men kanske kostade det skjortan istället och Frimodigkyrka fick gratis medverkan vid sitt eftermöte istället. Då det i normala fall kostar för ett fristående engagemang att låta BS inspirera församlingsmedlemmar t.e.x som vid detta kyrkkaffe deltagarna. 5000:– exkl moms. Resekostnader tillkommer enl. taxa från OAS rörelsen. Sen kan det visserligen vara så att BS ställde upp gratis då ändamålet helga medel och då är alla medel tillåtna.
Sen om det är falsk varudeklaration mår väl vara upp till betraktaren och de som hävda motsatsen lär hävda detta.Sandahl hävda nämligen att "Då ler nog Berit vänligt mot kamraterna i synd och nåd och vill det sig riktigt illa kan kyrkobesökarna fatta att denna kompetenta föreläsare faktiskt också i sin kyrkopolitiska gärning hör hemma i Frimodig kyrka". Det skulle vara intressant om Sandahl som präst i svenska kyrkan öppnade sin breda famn om andra nomineringsgrupper knacka på hos honom i hans kyrka. När det gäller FK så är det öppna famnen som gäller. Sverige Demokraterna och Frimodigkyrka har gemensamma grundsyner på kyrkomöte har jag hört så vem vet
Svenska kyrkan närstående organisationer
Vilka är närstående organisationer och har svenska kyrkan någon insyn i sådan organisation
En sökning på Google.se "Svenska kyrkan närstående organisationer" resulterade i endast 5 resultat men inga organisationer
En sökning på inomkyrkliga så blir resultaten annorlunda och det finns organisationer som kallar sig för inomkyrkliga och flera nämner klassiska ord som Evangelisk luthersk tro Luthersk kristen organisation, Andlig tradition. Kyrka, gudstjänster. Kyrkans ordning och mission etc. Listan bli lång om det är dessa kriterier som gäller att få kalla sig närstående..
Ändå så står flera av dessa organisationer utanför kyrkan insyn och formellt har dessa ingen organiserad samverkan som organisation. Utan det är mestadels enskilda personer i dessa som har insyn både i svenska kyrkan och de inomkyrkliga som är i själva verket utomstående organisationer utan insyn av svenska kyrkan. Det finns även de som öppet säger sig inte dela svenska kyrkan ordning i flera frågor men anser sig ändå vara en del av svenska kyrkan fast deras lojalitet är då kluven.
Troligen är det ändamålet som helga medel som styr begreppet och det är upp till betraktaren att avgöra om organisationen är närstående eller icke.
Ord som Evangelisk luthersk tro går att finna hos flertalet organisationer men grundsynen vad detta står för är stor
Flera av dessa organisationer har och kan utnyttja sin position såsom inomkyrklig kan vara präster lojalitet och särintresse som styr att dessa erhåller t.ex. kollekter eller kan utnyttja kyrkan lokaler för sina aktiviteter/verksamheter.
Det finns också både skolor och stiftelser med kristen grundsyn som vill främja spridande av evangelium både i Sverige och utomlands.
Flera missionsorganisationer lägger stor vikt på teologiskt spridning av kunskapen om kristendomen. Både på nya teologiska och äldre teologiska grundsyner som kan hamna i konflikt med samhället grundsyner i kärnfrågor som genomsyrat kristendomen budskap i tidigare generationer som i en mer sekualiserad värld står i konflikt med varandra.
Senaste indikationerna verkar vara från några att de vill tona ner den humanitära verksamheten och bygga sin verksamhet kring sina kyrkor istället.
Så frågan kvarstår ändå vilka är "Svenska kyrkan närstående organisationer" dessa verkar kunna vara i princip vilken som helst och det kan från dag till dag år från år skifta vem som är betraktaren Kanske är det så att det handlar om att sila mygg och svälja kameler när det kommer till kritan
En sökning på Google.se "Svenska kyrkan närstående organisationer" resulterade i endast 5 resultat men inga organisationer
En sökning på inomkyrkliga så blir resultaten annorlunda och det finns organisationer som kallar sig för inomkyrkliga och flera nämner klassiska ord som Evangelisk luthersk tro Luthersk kristen organisation, Andlig tradition. Kyrka, gudstjänster. Kyrkans ordning och mission etc. Listan bli lång om det är dessa kriterier som gäller att få kalla sig närstående..
Ändå så står flera av dessa organisationer utanför kyrkan insyn och formellt har dessa ingen organiserad samverkan som organisation. Utan det är mestadels enskilda personer i dessa som har insyn både i svenska kyrkan och de inomkyrkliga som är i själva verket utomstående organisationer utan insyn av svenska kyrkan. Det finns även de som öppet säger sig inte dela svenska kyrkan ordning i flera frågor men anser sig ändå vara en del av svenska kyrkan fast deras lojalitet är då kluven.
Troligen är det ändamålet som helga medel som styr begreppet och det är upp till betraktaren att avgöra om organisationen är närstående eller icke.
Ord som Evangelisk luthersk tro går att finna hos flertalet organisationer men grundsynen vad detta står för är stor
Flera av dessa organisationer har och kan utnyttja sin position såsom inomkyrklig kan vara präster lojalitet och särintresse som styr att dessa erhåller t.ex. kollekter eller kan utnyttja kyrkan lokaler för sina aktiviteter/verksamheter.
Det finns också både skolor och stiftelser med kristen grundsyn som vill främja spridande av evangelium både i Sverige och utomlands.
Flera missionsorganisationer lägger stor vikt på teologiskt spridning av kunskapen om kristendomen. Både på nya teologiska och äldre teologiska grundsyner som kan hamna i konflikt med samhället grundsyner i kärnfrågor som genomsyrat kristendomen budskap i tidigare generationer som i en mer sekualiserad värld står i konflikt med varandra.
Senaste indikationerna verkar vara från några att de vill tona ner den humanitära verksamheten och bygga sin verksamhet kring sina kyrkor istället.
Så frågan kvarstår ändå vilka är "Svenska kyrkan närstående organisationer" dessa verkar kunna vara i princip vilken som helst och det kan från dag till dag år från år skifta vem som är betraktaren Kanske är det så att det handlar om att sila mygg och svälja kameler när det kommer till kritan
onsdag 3 mars 2010
Åh, Herregud, för Gardell
Han slog ihjäl allt vad jag fick höra söndagskolsundervisningen, men det han sa det fick vi höra i religionsundervisningen i skolan.
Finns Gud eller finns inte Gud , kanske är Gud bara ett namn på en skapande kraft.
Gud är en föreställning rädda människor behöver och något vi ber till när man har det besvärligt. Fast å andra sidan kan vi känna oss trygga också och tacka för i våra böner
En Gud eller flera gudar är nog sant och upp till betraktaren då det finns olika gudar för varje religion och dessa har nog sin uppkomst i ett antal judiska stam- och krigsgudar som kokats ihop till en i den babyloniska fångenskapen som Gardell. För det ligger nog något i att förbjöd man något så var det tillåtligt hos någon annan Gud.
Vem är då Gud "en svart lesbisk kvinna som vaggar omkring i himlen och kokar makaroner åt alla som vill ha". Gud verkar kunna vara lite av varje i författaren och komikern Jonas Gardells åtta lättsamt folkupplysande program med namnet Åh, Herregud! som börjar i går 2/3 i SVT1 (kl 21.00).
Likaväl som det kanske är osannolikt att det är en gammal gubbe med vitt skägg och nattasärk som min söndagsskolslärare sa och varje spjärna är en död själ och en ny stjärna tänds för varje som dör.
Jag lär nog förbli en sökande, frågan är dock skall jag söka utanför eller i kyrkan, på något sätt verkar det vara korvstoppning som korven smakar konstigt när den sen skall spisas.
Finns Gud eller finns inte Gud , kanske är Gud bara ett namn på en skapande kraft.
Gud är en föreställning rädda människor behöver och något vi ber till när man har det besvärligt. Fast å andra sidan kan vi känna oss trygga också och tacka för i våra böner
Vem är då Gud "en svart lesbisk kvinna som vaggar omkring i himlen och kokar makaroner åt alla som vill ha". Gud verkar kunna vara lite av varje i författaren och komikern Jonas Gardells åtta lättsamt folkupplysande program med namnet Åh, Herregud! som börjar i går 2/3 i SVT1 (kl 21.00).
Jag lär nog förbli en sökande, frågan är dock skall jag söka utanför eller i kyrkan, på något sätt verkar det vara korvstoppning som korven smakar konstigt när den sen skall spisas.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)