Kvällsstund på observationsplatsen farstutrappan och solen på väg ner i väst lyser den upp landskapet för mig i öst och jag hör vinden ruska om i trädkronorna
Sedvanligt är det kvällskonsert men kvitter och drill av alla dess sorter eller arter kanske det mer heter. Störs idyllen av att det är folkrace på andra sidan skogsbrynet ett par km från min lilla idyll.
Fast det är nog jag som är van vid tystnaden och att det kommer några bilar då och då och en och annan gående som prata på byvägen här utanför som reagerar. Ett vant öra från en stadsbo skulle nog knappt reagera av ljudet och detta är nog så sant vi vänjer oss.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar