Grann – och full av kryp
I helgen bär du hem 10 000-tals objudna gäster
Bara bära hem en gran till jul?
Bah, du är snarare en charterarrangör som transporterar 10 000-tals kryp till värmen.
En nyhuggen gran kan innehålla 10 000 småkryp eller ännu fler.
Så påstås det.
Men hur äckligt är det egentligen? Kommer julgransmattan att börja röra sig genom rummet?
Vi beslöt oss för att undersöka saken helt ovetenskapligt.
En vanlig, simpel rödgran inköptes och virades in i ett vitt lakan för att inga små kusar skulle ge sig i väg på en egen rundtur.
Ruskade och bankade Sedan väntade vi ett dygn på att såväl gran som djur skulle tina upp i den 20-gradiga värmen. Därefter vidtog det stora granskaket. Ystert ruskade och bankade vi på granen över det vita lakanet, förmodligen en slags tivoliupplevelse för våra gäster. Och se: ur granen skuttade och ramlade en hel liten drös med minikryp – men ingen invasion att förfäras av, enligt Åke Lindelöw, fältentomolog vid Sveriges Lantbruksuniversitet:
– Ni har fått med bland annat klotspindlar, åtminstone ett par olika arter, en liten parasitstekel och en bladloppa, en växtsugande insekt.
– Klotspindlarna är vanliga i skogen och det finns särskilt gott om dem i träd. Småfåglar livnär sig på dem på vintern. Parasitstekeln lägger ägg i andra insekter, det är rena ”Alien”, för den kräver att värdinsekten håller sig vid liv, säger Lindelöw.
”För torrt inomhus”
Kan den lägga ägg i en människa?
– Nej, verkligen inte. Och spindlarna är sega, de sitter nog helst kvar i granen om de kan. Alla insekter som lämnar granen lär få det svårt, det är för torrt inomhus.
Har du själv fått med dig något spännande in med granen?
– Oja, extra kul är det om man får in någon slags nyckelpiga. Och några som kan vara roliga är hoppstjärtarna, de kan sprätta i väg i skutt på några centimeter.
Odlade blommor
Julgranen lever alltså. Däremot tar vi inte med oss ett gäng semesterfirare in med julblommorna.
– Nej, de är ju odlade inomhus och ofta intensivt så det följer inte med så många kryp med dem, säger Åke Lindelöw.
Karin Ahlborg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar