söndag 17 januari 2010
Stjärnan ger aldrig upp
Nu har några olyckskorpar fått vind under vindarna och syndabockarna pekas ut.
Brukar tänka som så här, ställ dig själv i målet, du har två alternativ väljer jag fel sitter den där väljer jag rätt får jag jubel. Sen hur sjutton den där lilla bolluslingen kan leta sig igenom 7-8 man som står i en mur krävs det först mod att stå där och sen en massa tur. Tjur rusar sen återstående på fel gubbe blir det "pang i bygget" Tjuvar de då blir det räfs.
När det sen blir tvärt om ja då gäller det att förvalta "pundet" rätt. Visst saknas lite av den där skarpskytten som ingen våga stå kvar för, gäller det att hitta varianten som ingen förväntats finna då det handlar om sekunder och tiondelarna av rörelseförmåga som det hänger på. Går det käpprakt åt Heklafjäll gäller det att vara på språng hemåt tillsynes har motståndet utnyttjat slokörade stjärnor på väg hem.
Den som synes lugne Folkesson lägger nog sin panna i djupa vek och spelanalyserna i huvudet flammar bakom ögonvrårna efter två ödestigna förluster. Som till synes efter övriga resultat, resulterat i ett mardröms scenarier där kommande matcher är vinna eller försvinna ner i ett träsk där gungflyn vaken bär eller brister som det sägs i ordspråket.
Nu gäller det att plocka fram det där oförutsatta i spelartruppen som införlivats i en trygghet att vi kan överraska vem som helst.
Respekten finns där men överraskningen blir förutsättningsbar och motståndarna genomskådar vad som skola komma i nästa drag på isens schackbrädda.
De stora stjärnorna är omringade av svärmar av kometer som eldflugor i jakt på det röda nystandet kan vi bara hoppas att andra får förtroendet att förvalta bollen som blinka via nya småstjärnorna på planen som ingen sett tidigare stråla blir överraskningen. Blir plötsligt det invanda överraskningen när de hemliga koderna ger signalen till vad som skall äga rum kanske tvåstegvarianten skulle kunna bli både höger som vänster.
Sen gäller det at stanna utanför "snickarboa" Det finns regelbrott och dessa skall bestraffas regelmässigt. Men det finns domare som inte skulle vara domare har de alltid rätten på sin sida, krävs det att överhettade stjärnor inte får sned tända för då är stubinen kort hos somliga, "som man bäddar får man ligga" heter det. Det skall göra ont att åka på en stjärnspelare och en och annan stjärnsmäll måste vi ta. Stjärnorna är inte värst Tio i topp ser ut så här
Spelare Lag M Utvisnmin
Victor Wareborn GAIS Bandy 12 165 min
Lars Lindh (K) Tranås BoIS 13 160 min
Cristian Gyldenlöwe Otterbäckens BK 13 125 min
Simon Stenwall Gripen Trollhättan BK 14 125 min
Peder Mannerberg Tranås BoIS 12 110 min
Tobias Backman GAIS Bandy 12 110 min
Andreas Persson Nässjö IF 14 110 min
Olle Nordlund IFK Motala 14 110 min
Henrik Lindberg IF Stjärnan 14 100 min
Aleksi Vihtilä IF Stjärnan 14 100 min
Ser vi Fairplayliga då ligger Stjärnorna i topp fast det är i botten och detta blir ett problem då baklängesmål duggar tätt och detta har de inte råd med.
Något jag reflekterat över vid de förvisso få tillfälle jag har att se mina Stjärnor på is är att vi byter inte spelare lika ofta som våra motståndare. Om det är lagledningen eller individerna som tror sig vara oersättliga som påverkar får stå skrivit i Stjärnorna själva.
Stjärnorna hänger som regel med första halvlek och kan vara dominerande också är det som det blir orosmoln i andra när man läst räfs i motståndarlaget blir det ombytta roller. Sen kan "syndaren sent omsido vakna" men då är det försent ibland. Därmed inte sagt Stjärnorna ger upp, nej det brukar vara fullmaskin som gäller och ett lag som har ledningen kan tappa en given seger p.g.a. underskattning de sista fem to.m. sekunderna.
Nu får Stjärnorna och vi supporters inte gräva ner oss i snödrivorna utan skotta fram spelglädje både på och utanför planen. Vi behöver inte vinna serien eller skytteliga huvudsaken är att fler Stjärnor gör mål än motståndarna i matcherna
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar